Voodoo child

Det är jobbigt att digga till Lasse-Stefanz när det är massa norrmän som hänger över en. Word Berit.
Man lär sig mycket av att lyssna på radioprogram. Och det är väldigt skönt att ha något att lyssna på när man gräver i jorden. Idag har jag avverkar ett sommarprogram med Josephine Bornebusch, ett vinterprogram med Hans Rosenfelt, ett Karlavagnen om musik, ett vinterprogram med Lotta Gray, ett Karlavagnen om första fyllan och ett Oförnuft och Känsla om rädsla. Spännande grejer faktiskt. Det är lite sjukstuga här hemma just nu, försöker hjälpa till så gott jag kan. Just nu kan jag inte riktigt bestämma vad jag ska göra. Är jag sugen på att titta på film, titta på Gossip Girl, kanske dra igång det där makraméprojektet, kanske rita en bild. Det var längesen nu.

And I wonder through the garden

När man gräver i jorden kan man hitta alla möjliga olika konstiga och äckliga saker. En orm. Ormägg. Maskar som knutit ihop sig i knutar. Maskar som man råkar ha itu på mitten men som ändå krälar vidare. Maskar som bajsar. Det var nog det äckligaste.

Det är skönt att jobba i trädgården. Svårt att sluta faktiskt, jag som alltid hatat allt som har med trädgården att göra, för allt har ju inneburit att vara hjälpsam. Jag var aldrig så värst hjälpsam när jag var typ 15 så det känns så bra att äntligen uppskatta det. Spara massa bra podcast på iPhonen och stå och gräva upp tistlar är faktiskt så mycket roligare än vad det låter. Vad ska jag lyssna på imorgon tro?

Det känns bra att vara hemma. Det känns bra att leva ett nyttigt liv igen och det känns bra att vara här där mina fina vänner är. Jag har fortfarande många att träffa, många att catcha upp med, men det får ta sin tid, just nu är det så himla skönt att bara vara här och spela piano, titta på film, jobba och kanske simma lite i den kalla sjön. Gå lite promenader och kanske påbörja något litet projekt. Makramé känns väldigt lockande, kanske imorgon!


RSS 2.0