bananbrasse

Mysigmysig dag igår. Jag hade en Linda som sov här och vi vaknade väl runt halv ett sådär. Vi fastnade vid Paradise Hotel ett tag och sen for vi in till stan. Jag hittade två tröjor på Weekday för 250 kronor tillsammans, inte jättefel. Sen blev det bio med Freddis. Nu har jag sett Twilight. Jag kan tyvärr inte säga vad jag tyckte om den för det har jag ingen aning om. Jag tyckte att den var ganska lam, men jag satt ändå helt förstenad och fängslad hela tiden. Andades in häftigt var och varannan minut. Kanske var det det här som gjorde det:
 


Den där scenen där han har Ray Bans. Tkkakakaa. Eller på balen i kostym. Haaakamakamaka. Efter lite Youtube fick jag reda på att han kan sjunga. Och han kan spela gitarr. Och han kan spela piano.



Hör bara på det här. Lite falskt, lite högt, rösten skär sig lite här och var men det är det som gör det så fint. Holy smoke vilken passion och desperation. Fy vad underbart.

"Jag har närt en kommunist vid min barm!" Karl-Bertil Jonsson äger.

Det är så många fina människor som inte finns i den här världen längre. Ibland kan jag inte låta  bli att sakna dem, trots att jag aldrig ens träffat dem. Men så är det.

Jag hade en jättemysig jullafton och fick inte så mycket julklappar eftersom vi hade bestämt så men jag ska i alla fall få köpa mig en gitarr och det ska bli helt fenomenalt faktiskt.

James Deans döda kropp på en bår under ett grått skynke, fy FAN vad sorgligt.

Johnossi och Markus Krunegårds jullåt är sjukt bra. Fast nu får man inte lyssna på jullåtar längre så jag postar ingen länk, sorry.

Alla de där styckena börjar med J utom ett. I morgon har jag tre saker jag måste göra; jobba, lyssna på Bob, skicka ett viktigt sms. Jag ska inte vara feg och jag ska skicka det där sms:et. Jag hatar såna här inlägg.

"Does anybody have an E harmonica? Anyyybody? An E harmonica? Thank you very much."

Sitter och läser massa gamla blogginlägg. Vilket litet liv jag har. Fast ändå är det så mycket jag saknar. Man tror att man vill ha något mer än allt annat i hela världen men när man till slut kan få det blir man rädd och springer iväg. Det är väl lite onödigt? Fast det kanske inte var det man ville ha så gärna.

Förut använde jag min blogg som en avlastning så mycket mer än vad jag gör nu. Jag skrev ner allt, minsta lilla grej. Jag kunde skriva fem inlägg på en kväll. Det är kul att ha nu och sitta och läsa igenom. Man får återuppleva alla små roliga saker. Som den där gången då Oskar kom på att Den Glada Laxen skulle vara ett bra namn på antidepressiv medicin eller den där busschauffören som körde bussen till en klassfest hos Alex och 3 sekunder efter att ha släppt av oss stannade bussen och frågade om vi skulle med.

HURRICANE. Hurricane, hurricane, hurricane. Den låten hade liksom försvunnit men nu kommer den tillbaka igen.

Det här skrev jag igår kväll men publishme.se strulade så nu kommer det, och nu är det jul så GOD JUL.

Och en vit jul får vi också, suck on that.

51 minuter kvar till julafton.

Jag har en ny gullefnutt. Jake Gyllenhaal. Egentligen är han ju inte sådär jättesnygg men åååhåhåh i hans retardroller. GULLEFNUTT. Det enda jag kan tycka är lite bra med TV:n är att man ser sånt man aldrig skulle ha tittat på annars. Som idag då vi såg Zodiac med mr. Gullefnutt och sen The Last King of Scotland. Och så förstås den där dokumentären igår.

Idag har jag umgåtts med Oskar, med Charlotte, med knäck och med mjölkchokladkola och nu ska jag umgås med en stickning. Kanske även med allt skräp och allt som ligger på fel plats i mitt rum. De sista 17 minutrarna innan julafton.

Ja, det tog en halvtimme och fyra minuter att skriva det här.

Igår gjorde jag förresten två oerhört fina inköp. Jag hittade en sammetskavaj till brodern min som var så jäkla läcker. Fy fan vad snyggt det är med sammetskavaj. Och så en lp till mig, Fleet Foxes. Har inte hunnit lyssna än men det lär låta fint som tusan.

Oskar upptäckte att vi helt plötsligt hade fått Canal+ idag och vi hade flyt, de visade Du Levande. Den har jag velat se sen den kom ut för över ett år sen, men ibland går det bara inte. Sjukt bra var den i alla fall, en riktig bananaphone. En sån där film utan handling och bara små fina scener med smått fint ljus och små fina färger och små fina dialoger. Efter filmen hittade vi en dokumentär om en kör i USA bestående av pensionärer som sjöng låtar av Jimi Hendrix, James Brown,  Beatles och lite så och gud så mysiga de var. Riktiga pantertanter och krutgubbar som var helt underbara allihop.

Jag önskar att jag kunde säga att jag blev färdig med alla julklappar idag men det kan jag inte.

Vi såg Mats idag. Han såg ung och pigg ut.

Söndagar har verkligen blivit mina familjedagar. Det är så mysigt, så mycket mer värt än att bara dega bort hela dagen. Idag var vi på julmarknad på Skansen, tradition sen jag var tre kanske. Det blev allt som det ska bli när man är där, grillad korv, frusna tår och alla andra kroppsdelar också för den delen och så det viktigaste, lotterna. Jag skulle nästan kunna gissa att det är pappas favoritgrej att göra i hela världen. Han kan köpa tjugo lotter vid ostlotteriet bara för att vinna en liten bricka med tre tråkiga ostar. Jag tror att han till och med köpte 30 lotter idag. Han vann inte på en enda av dem. Inte ens ett minirivjärn som var tredje pris. Jag vann dock, fyra gånger. En stjärna att hänga i julgranen, en tomte att hänga i julgranen och två stycken små halmgrisar på vassa smala pinnar som vi tror att man kanske ska sätta i julskinkan. Sjukt mysigt hade vi det i alla fall. Kollade på Populärmusik från Vittula för ett tag sedan. Knasig film, fast inte lika knasig som boken.

Igår var jag hemma hos Linda som fyllde 18 år! Grattis grattis grattis grattis grattis grattis gratiis grattis grattis ha den äran på bemärkelsedagen ja må hon leva!

Den sista dagen innan jullovvet blev det mest fika. Vi var färdiga med det sista på Pelle-filmen. Shitt vad snabba vi var, Pelle tog typ tre dagar och Sture tog fan fyra veckor. Men han är ju 90 år så det kanske är därför. När jag kom hem var jag så fruktansvärt trött. Sådär trött att jag blundade halva vägen hem, även när jag gick en vända på stan för att fixa lite grejer. Dock hämtade jag inte ut min mando-biljett vilket var jäkligt korkat. Nu måste jag ringa och boka en ny och vänta typ 30 minuter och betala typ 50 spänn. I alla fall, när jag satt på tunnelbanan tänkte jag att det enda jag ville göra när jag kom hem var att lägga mig i soffan och titta på en film med mina småsystrar. Det allra första som händer när jag kliver in genom dörren är att Amanda-Lou säger: vi lånade en film på biblioteket som vi vill titta på men den verkar lite läskig, vill du kolla på den med oss? Tut-tut! tänkte jag, tills det visade sig att filmen var en 90 minuter lång dokumentär om farliga djur i havet för typ 300 miljoner år sedan...Aja, jag lärde mig något nytt i alla fall. Som att den största hajen som levt hette megalodon och var 15 meter lång. Slumrade faktiskt till en stund också. Det har jag inte gjort på säkert fem år eller så. Och totalt kanske fyra gånger i mitt liv. Så då förstår ni att jag var trött.

Igår hade vi julbak hos Felicia tillsammans med lite andra folk. Tradition sen jag var kanske sju-åtta.Vi misslyckas alltid, även i år. Men mysigt var det, så sjukt länge sen jag träffade Felicia och ännu längre sen jag träffade Mimmi som också var där, mysmys. Tjong blev det i alla fall! Det enda verkliga måstet. Smakar som knäck men har konstistensen av en polkagris.

Fy fan fy fan fy fan vad jag vill ha en vip-biljett. Varför är jag så långsam för!? Varför kollar jag inte min mail varje sekund!?

Idag jobbade vi. För första gången på en vecka kanske. Nu är det Pelle som gäller. Pelle cirka 60 år yngre än Sture, men kan inte på långa vägar slänga ur sig lika bra one-liners. Däremot har han härliga saker med sin tunga för sig. Mysigt. Han är lite läskig också. Ser lite barsk ut.

Hittade en liten sån här och jag är uttråkad så det var kempegrejt.

1. Vad lyssnar du på just nu? She på First Round First Minute-DVD:n (med Sugarplum alltså)
2. Nämn en låt som gör dig ledsen. Vem kan segla förutan vind? Helst med Björn.
3. Vilken är världens mest störiga låt? The Rose.
4. Favoritband/artist, of all time? Mando Diao
5. Band/artist du nyligen upptäckt? Salem Al Fakir
6. Bästa kvinnliga röst? Miss Li!
7. Bästa manliga röst? Björniebjörn.
8. Vilken musikstil lyssnar du mest på? Jag är så dålig på att kategorisera musik men rock I guess. Rock och pop.
9. Vad lyssnar du på när du vill bli glad? Elvis. Little Marbles.
10. Vad lyssnar du på när du vill lugna ner dig? Elvis.
11. Senaste konserten? Johnossi på Kägelbanan. :D.
12. Vem eller vilka lyssnar du på mest just nu? Elvis.
13. Mest hatade bandet/artisten? Leona Lewis.
14. Låt som får dig att tänka? Den enda jag kan komma på så här på rak arm är Spies med Coldplay.
23. Senaste låt du hörde på radio/cd etc.? Nån med, vad hette de... Lawrence och en punkt Zakarias eller nåt.
24. Vad tycker du om klassisk musik? Kan vara allRIGHT. Fast i sånt fall live. Helst tillsammans med nån bra artist.
25. Vad tycker du om countrymusik? Kan vara allRIGHT. Från rätt person. Typ Björn
26. Vad tycker du om death metal? Eeeurrrghghghgiieeeehhghg.
27. Senaste STORA bandet du såg live? Coldplay I'd say. Eller kanske Last Shadow Puppets, beror på hur man ser det.
28. Lyssnar du på musik på främmande språk? Nej. Jag tar starkt avstånd från främmande kulturer. =)
29. Om du var ett instrument, vad skulle du vara? En melodica.
30. Lyssnar du på radio? Nej.
31. Gillar du MTV? Inte direkt, men ogillar det inte heller.
32. Har du träffat någon känd musiker? Det har jag.
33. Vilken låt beskriver dina känslor just nu? Jag vet inte vilka känslor jag har.
34. Låt(ar) som beskriver ditt liv? Jag skulle vilja kunna peka ut någon men det kan jag inte.
35. Kan du namnet på alla bandmedlemmar du lyssnar på just nu? Just nu lyssnar jag inte på något.
36. Vilken känd musiker skulle du gifta dig med om du fick chansen? Jag tror att han heter något på V. Kanske slutar det även på r.
37. Favoritfilm soundtrack? Kanske Garden State.
38. Vad lyssnar dina föräldrar på? Ingenting. Fett tråkiga. Jo pappa lyssnar iförsig på massa musik på jobbet. Klassisk.
39. Vad lyssnar du på precis NU? Ingenting.
40. Använder du bandtröjor? Det händer, ja.
41. Är du en groupie? Nej det kan man väl inte påstå.

Lång historia kort, idag sa Jesper att vi fick göra vad vi ville på praktiken, ha roligt. Resultat: julkalendrar och julklappsshopping. Inte så många för min del dock. När jag kom hem tittade jag på Donnie Darko, äntligen. Så länge som jag har tänkt se den. Obehaglig film. Jag blev läskigt inne i den. Alldeles för mycket. Jag kanske också blir så. Ser en Frank jag måste följa efter som får mig att bränna ner någons hus. Man kanske inte borde bli kär i en schizofren psykopat men lite kär i Donnie blev jag. Lite.

25 april. Jag visste det ju redan innan, men nu är det for real. På torsdag har jag min biljett. Jag tror att det kommer bli stort.

Alltså Elvis på 45 rpm <3. Det låter som ur en Disneyfilm, samma ljushet och vibrato i rösten. Åh guuud, nu kom Rock-a-hula.  HA HA, shit den här var ännu bättre!  A fool such as I am. Kan ju tyvärr inte spela upp det för er, såni får helt enkelt komma hit och lyssna.

Hon jag jobbade med idag tycker tydligen om att lyssna på Ring så spelar när hon öppnar på lördagsmorgnarna, så så blev det. Jag fick en liten favorit som lös upp min morgon. En riktig dalmas vid namn Kurt som på brett dalmål berättade att han skulle ägna dagen åt att skotta snö och kvällen åt att gå på bio för att se Vi hade i alla fall tur med vädret 2. Han svarade förstås fel på sin fråga och när han skulle önska en låt önskade han "Nån juulmusik mä Älvis". Kurt var en bra man.

Hon den där curlingspelaren, vad heter hon..Annette? Något sånt. Fy fan vilken ball människa. Hon ser ut som en ekonomiassistent från Örebro eller så och så är hon liksom en grym curlingspelare som fortfarande vinner massa grejer trots att hon varit med i alla år. Hur kan man vara bra på curling?

KUL dag på praktiken, mm jätte. Behövde hjälp från handledaren för att komma vidare och han skulle vara där hela dagen så det skulle ju gå fint. Klockan två kom han. Två. Så det enda vi fick gjort idag var att se på Sunes Jul. Och Mandos nya video. Jag gillaren skarpt.

Efter jobbet jobbade jag. Det var mysigt. Det kom luciatåg och vi hade glitter i håret.

Den här dagen hade jag lika gärna kunnat stanna kvar i min dröm. Alla dagar hade jag kunnat stanna kvar i den drömmen.

Jag vill till Johnossi.

Nu ska jag berätta om min dag. Min fantastiskt underbara toppendag. Slet mig själv ur sängen halv sju efter fem timmars sömn och ilade iväg till jobbet. (På vägen hann jag även få ståplatsbiljetter till Coldplay.) (Min bror är bäst i världen.). Kom dit och insåg att nyckeln till kontoret inte hängde där den skulle och att vi alltså inte skulle kunna komma in. Vi sms:ade vår handledare och frågade var den var och fick svaret att han hade den och skulle komma med den om en timme. Fine tänkte vi, lite chill i fikarummet med chaite är ju inte en fel start på morgonen. En timme gick, två timmar gick, tre timmar gick utan vare sig handledare eller nyckel, och inte ens ett ynka sms eller telefonsamtal så vi kunde veta hur länge det skulle dröja innan han kom fick vi heller. Vi kunde inte heller jobba eftersom min dator var inlåst på kontoret. När de där tre timmarna hade gått var det bara att gå hem. Efter en stund ringde han och "bad så hemskt mycket om ursäkt" och sa att ja...vi kunde ju göra lite som vi ville under eftermiddagen, han var i alla fall där nu och kontoret var upplåst. Jag som inte är en så iskall person låtsades att jag var det och jag tror att han kanske var lite paff att vi reagerade och faktiskt visade att vi var jävligt förbannade. Det känns inte som att han väntade sig det när han efter att ha fått en utskällning av en från ett annat kontor som vi hade berättat allt för sa inget mer än: äh, de klarar sig.

(Det här hände dessutom efter en rad andra mindre skoj saker han har haft för sig så han är inte vår bästa vän just nu.)

Så det var det jag fick vara med om i dag när jag egentligen hade kunnat ligga och sova hela dagen vilket jag hade behövt mer än något annat.

Half Nelson är en rasande intressant film. Satans bra.

Kul kväll. Kul kul kväll. Dock inte fullt lika kul start på kvällen. Fann några dyngsura själar längst fram i kön till Johnossi och joinade dem för att även jag vara dyngsur en kort stund senare. Sen blev det andra bullar, direkt efter John tagit det första ackordet var alla dyngsura igen, av en helt annan anledning. Det var röj från första sekunden, fy tusan vad galet det var. Och så kul. Så jäkla kul. Något som inte är så kul är att titta upp och se en fullvuxen man falla rakt mot en från några meters höjd. Nu måste jag gå och tvätta händerna som fortfarande luktar Johns svett. Freshhhoe.

När jag var på väg hem hade det brunnit i en kabel i tunnelbanan så det fick bli ersättningsbuss. Bussresan förgylldes dock av ett överförfriskat par i sådär 65-årsåldern, oh christ, jag skrattade så att jag grät. Det är ingen idé att försöka berätta vad de sa, men till slut satt hela bussen och skrattade.

Dagens humör: Först kolaseg, sen vibrerande, sen ochrasy.
Dagens borde: Ingenting alls.
Dagens frisyr: Utsläppt.
Dagens klädsel: Svarta jeans, långärmad randig t-shirt, svart... väst? Något svart i alla fall, vinröd sjal.
Dagens planer: JohnossiJohnossiJohnossi
Dagens materiella vill ha: Coldplay-biljetter
Dagens längtan: Mm.
Dagens fundering: Hur kunde jag glömma öronproppar?
Dagens tråkigaste: Sture vår vän.
Dagens roliga: JohnossiJohnossiJohnossi, de på bussen.
Dagens låt: Up in the Air- Johnossi

Det är nästan jul. Hur gör man jul? Det kan någon få berätta.

I fredags fick jag och Linda upptäcka att det inte är så najs när brandlarmet går sådär var femte minut en hel dag. De skulle gå runt och kolla så att varenda brandlarm i hela Slottet fungerade. Vartenda. Och då var de förstås tvungna att köra allihopa varje gång, de kunde inte bara köra det de höll på att kolla. Anyways blev det tidig hemgång för oss. På kvällen for vi till Carl i Sunnersta som fyllt 18, och sen bar det in till stan igen på lite... små äventyr sådär. Så kan man också göra. Hamnade till slut hos Carl igen och på morgonen blev det chill med film men ingen pizza. Tog mig hem til Schtockhaalm sen och idag var vi på Konstfacks julmarknad. Det var bra gjort. Åh, man blir så inspirerad. Jag köpte lite små fina saker och jag hade velat köpa många små fina saker till. Jag vill att det alltid ska vara julmarknad. Anna-Karin lagade fruktansvärt god äppelpaj till efterrätt på kvällen. Det måste ha varit den godaste jag ätit. Alla rätter hon gör lyckas hon göra till de godaste varianterna av den rätten jag någonsin ätit, hur kan man vara så bra? Tittade på The Holiday och virkade blommor sen. The Holiday är ju så gullig att man knappt kan titta på den och jag har sett den alldeles för många gånger, men den är fortfarande lika gullig och jag är en sucker för gulligt och den får vara sådär äckligt gullig för jag behöver en dos av äcklig gullighet då och då.

Om man är själva på kontoret på praktiken och inte känner för sitta och redigera film kan man titta på film istället. Så tycker i alla fall jag och Linda, jag vet inte om the boss håller med. Först blev det lite Down In The Past. Jag hade glömt hur bra man mår av den. Man måste kolla på den lite då och då för att få lite go. The Band playback på Söndagsöppet kan vara det roligaste jag sett. Det blev även det andra avsnittet av Tomtar på loftet, nissene på loven (den där norska fakedokusåpan där alla är tomtar om ni kommer ihåg) och det andra avsnittet av Sunes Jul. Genial idé tycker vi, att följa två julkalendrar när vi ska jobba. Sen blev det film. Rebel Without A Cause, Ung Rebell, med James Dean. Det var faktiskt första gången jag såg en film med honom, och jag kan säga att jag nu indeed förstår varför han var den som alla hade filmisar med på 50-talet, som alla drömde om och som det fortfarande pratas om trots att han bara hade huvudrollen i tre filmer. En så genommysig charmputte som honom skulle man ha. Lagom mycket bad boy, lagom mycket  übergosing och dessutom sådär skönt spontan och chill som man aldrig själv kan bli.



Här har ni honom, Mr. D.

När jag kom hem fick jag ett städryck och städade i två timmar. Det var på tiden. Jag tror faktiskt inte att jag har dammsugit sedan precis innan vi åkte till Lanzarote, alltså för ungefär...5 veckor sedan? Usch vad jag är bläh. Jag var bad ass idag dock, det blev tre soppåsar med skräp och finare än det varit någonsin.

Det blev pizza igår. Jag kom på den enligt mig geniala idén att skriva en lapp. Så det blev pizza och Ondskan och citronmarängpaj. Shit vad Ondskan är bra. Fast Andreas Wilson är inte så bra skådespelare. Inte alls bra faktiskt. Men, ser man ut så här:



är man förlåten. Alltså den första bilden. OJ.

Idag på tunnelbanan satt jag mittemot en man i kanske 60-70-årsåldern. Han påminde lite om Andy Warhol till utseendet faktiskt. Blont flygigt hår, glasögon och en lite halvgalen uppsyn. Först och främst satt han och läste en bok om stretching och bara det var lite kul, och han hade även en knallgul tygkasse som var lite fin. Helt plötsligt började det höras hundskall. Efter en stund insåg jag att de kom från hans ficka, men han insåg det inte själv förrän lite senare och han plockade då upp sin mobil och svarade. Han hade alltså hundskall som ringsignal, och det är ju inte sådär jättekul egentligen, men jag fick världens skrattanfall. Det var helt omöjligt att hålla sig. Jag pressade ihop läpparna så hårt jag kunde, men det gick bara inte, mungiporna flög upp till öronen om och om igen och jag kunde inte ens hålla tillbaka alla fniss, så det syntes inte bara att jag skrattade, o nej, det hördes också. Till slut fick jag begrava ansiktet i sjalen och hålla på med mobilen för att dölja det någorlunda, men jag skrattade ända till jag skulle gå av. Kände att folk tittade lite underligt på mig, de måste ju också ha hört hundskallen och tyckt att jag var dum i huvudet som tyckte att det var kul.