bananbrasse

Lingonskogblåbärskoghallonskog mitt hår är borta hopp hopp hopp ett steg fram ett steg bak promenaden igår blev inte bara lång utan låååååång tre timmar varav två och en halvfjers utan skor inbillade mig att jag var ute länge för att det var skönt men egentligen var jag vilse första klass på tåget hem från Peace & Love fint som snus sol i sinne brun inne vill ju bara andas sova och andas vill leva om den andra maj var fan bor jag är det här Etiopien så är det ryggen svider och vaderna bränner björnarbjörnarbjörnar får nog ledigt trettonde juni behöver saknarlängtarväntar aldrig nöjd lev nu inte vänta aldrig vänta baked alaska är gottpåfrestande dag idag bättre dag igår slå dig inte i nacken Sunes Sommar nu kommer jag vill ju bara andas.

Stekstekstek. Jag har legatute och stekt på gården sedan klockan elva, och nu kom jag precis in för en liten kak/bdb-paus innan jag tänkte kila ut på en lång och härlig promenix.

Min gårdag var fulländad. Sista riktiga skoldagen, strålande sol, två slappa och roliga lektioner, två mvg:n och så ett mail Lotten fick om att Coldplay kommer till Globen den 18 september (SEPTEMBER!!!!!). Och så kvällen då, var ska jag börja? Vi kom till Skansen hyfsat tidigt, i tid för att se genrepet vilket betydde att det inte bara blev tre minuter av Mando utan hela sex. Och de sex minutrarna var indeed magiska. Man vet ju egentligen hur sjukt bra de alltid är, men ändå får man ett lika hårt slag i magen av deras storhet varje gång man ser dem. Ett bra slag alltså. Det var fruktansvärt kallt, solen hade försvunnit bakom scenen och optimistisk som jag hade varit när vi slängde in våra grejer i en förvaringsbox på stationen hade jag även slängt in min jacka, så jag satt där och huttrade i min t-shirt, men när Mando kom blev det varmt som en dag i mitten av juli igen. Vi stog på bänkarna och hoppade och skrek och skämde ut oss och dansade och blev skrattade åt av kronprinsessan. Det var lycka. När de hade spelat kilade vi runt scenen och ställde oss vid backstage-staketet för att få oss en liten glimt, och efter en stund kom de, en efter en. I stundens hetta bad jag CJ och Gustaf signera min arm, något jag ångrade sekunden efter att Gustaf hade lämnat sitt avtryck. Förlåt Gustaf, men att ha 15 centimeter av armen nedkluddad med en röd spritpenna var inte det snyggaste. Och så blev det förstås den obligatoriska promenaden efteråt.

Nu ska jag gå i dvala tills den 26:e juni.

Jag har länge haft en tanke som legat och grott i bakhuvudet. Jag har känt en stark känsla av att min iPod kan läsa mina tankar och idag tror jag att jag fick beviset. Min fina rödrosa iPod har alltid tjänat som en bästa vän i fickformat, eftersom den konstant spelar upp låtar med exakt de artister jag känner för att lyssna på när jag väljer blanda spår, men idag drog den vänskapen ett steg längre. Jag satt på tåget och skulle lyssna på den första låten för dagen, alltid ett lika heligt ögonblick. I mitt huvud fanns det en extrem längtan att få höra en Mando-låt, och jag hann tänka "snälla spela en Mando-låt" säkert tio gånger innan jag till slut fick höra resultatet. Ni kan förstå min upphetsning när jag hörde de första mjuka oooandena i Sweet Jesus.

I mitt huvud finns det andra tankar som gror. I början var de som ärtor men nu har de fått stjälkar och växt så att de inte längre får plats i hjärnan. Snart kommer de inte stå ut längre och bryta sig ut genom öronen och så gäller det att jag vet vad jag sysslar med.

Idag har jag kommit fram till två viktiga insikter. Bönder har ofta efternamn som börjar på B och att laminera kan vara väldigt roligt om man inte behöver göra det 150 gånger efter varandra.

I mitt liv har jag haft några horribla upplevelser i skolmatsalen med kyckling inblandad. Blodiga kycklingklubbor, filéer det osat salmonella från på långa vägar och så en extra förfärlig gång då det satt små härliga vita fjädrar kvar på skinnet. Ja, ni förstår ju själva att jag kände en smärre skepsis när det idag serverades kyckling i skolan. Till min stora förvåning och förtjusning var det faktiskt inget allvarligt fel på den.

Jag bröt mitt löfte om att inte hoppa runt som en hoppande böna varje gång jag såg en spindel utan bara slå ihjäl den helt hjärtlöst idag. Men det är inte så konstigt när spindeln i fråga flög fram kors och tvärs över golvet som Stålmannen.

Nu längtar jag något enormt till onsdag. De där tre minutrarna med Mando kommer att bli allt.

Sitter återigen på altanen och pluggar, nu är det sommar igen. Om sisådär en timme bär det av till stan för den sista dansuppvisningen, och det ska bli grymt roligt. Det är verkligen en grym känsla att stå på scenen, man får en adrenalinkick så att det bara stänker om det. Gårdagens två föreställningar gick finfint, fast det är verkligen trist att bara vara med i ett nummer. På kvällen for jag, Lotten och Fredrika hem till Linda där hon och Magnus redan befann sig, och lite senare anslöt också två av Magnus kompisar och den ena av dems tjej. Det var väldans trevligt, trots att schlagern som alltid nuförtden blev ett smärre fiasko. Björn Gustavsson gjorde kvällen dock.

Oj, nu kom det precis en bris av några ljuva toner i luften från den fina sången Den blomstertid nu kommer kompad av något som låter som en lite smått ostämd fiol och en klarinett. Det är nämligen friluftsgudstjänst här på tomten idag, jag kanske borde gå dit och joina?

Den här helgen kommer bli bra känner jag på mig. Det är dansuppvisningshelg, så det betyder dansdansdans hela tiden. Vi repade idag och det gick bra tror jag, det är så sjukt roligt att stå på scen! Man får värsta kicken. I morgon är det två föreställningar och på söndag är det en, det ska verkligen bli galet skoj. Vår dans är lite sirty kan man säga, och alla har helt sönderrivna kläder så vi ser ut som avdankade horor, jag vet inte om det är meningen eller inte. I alla fall längtar jag tills i morgon! Efter den sista föreställningen i morgon bär det av hem till Linda där Lotten och Fredrika redan befinner sig för lite Eurovision! Skojskoj.

I skolan idag var det nice. Vi hade multimedia på förmiddagen och jag blev typ nästan ungefär färdig med min hemsida, ska bara göra lite final touches. Sjukt god lunch, tacos och vårrullar (varför får vi alltid allt gott på samma gång?) och sen filmtittning (Döda Poeters Sällskap, skitbra och lite för sorglig) och betygssnack på engelskan.

Just det, jag har ju inte skrivit något om Markus. Jag och Oskar hrm fuskade lite så vi hamnade längst fram, inte helt fel direkt. Spelningen var kort, men wonderful och det var helt fullpackat på 44:an, alla i kön kom inte ens in. Svetten forsade hos alla och det blev en grym stämning. Markus är så ödmjuk och det gör honom så himla mysig. När spelningen var slut var det en liten signering, jag fick en Moderaterna-broschyr helt nedklottrad av något som ska föreställa min månadsbudget signerad + plus en stenhård kram. Enligt tradition blev det en långpromenad också, den här gången till Mariaberget med Stockholms finaste utsikt.

På onsdags ska jag se Mando :O De ska spela på någon prisutdelningsgrejsimojs på Skansen så de ska högst troligen bara spela en låt, men det är Mando och det är gratis, jag ska dit. IIIIIHHH!

Idag har jag sprungit i skogen i en blå overall, gömt mig bakom bilvrak och höbalar, fått ett antal blåmärken och pepprat som tusan med ett gevär. Det kallas paintball och fy tusan vad roligt det var ska jag tala om. Man kände sig som en riktig sniper när man sprang runt där och pangade. Så här borde alla skoldagar vara yes.

Vissa dagar känner man sig mer oslagbar än andra. Idag är en sådan dag. Jag befriade mig från en hel dag på sommarskolan, förstärkte chanserna till ett MVG i arbetsmiljöer och säkerhet och undvek att få helt knäppa händer på yogan. Och i morgon är det Krunis på 44:an. Jag har höga förväntningar men jag tvivlar på att jag kommer bli besviken.

Bara lyssna på det här:


Hans låtar är inte som andra. När man lyssnar på de känns Markus som en storebror som sitter på ens rum och berättar om livet. Ingen har lärt mig så mycket som Markus. Jag hoppas att han har syskon för han är en sån som skulle kunna bli en förträfflig morbror. Hans texter träffar så rätt, hans röst får mitt blod att isa sig i ådrorna på ett bra sätt och de fina små pianokompen får det att hoppa i tårna och musiken bara sprider sig som varm chokladsås i kroppen. Ja, jag längtar.

Nu ska jag lägga mig i sängen, sätta igång sleep-timer på TV:n och titta på den bästa svenska film som någonsin gjorts. Sunes Sommar.

"Sol i sinnet, brun inne"

Åh :( Jag såg precis att Timo ska vara med i Sommarkrysset nästa vecka. Visserligen spelar han väl bara en låt, men det hade varit så mysigt ändå. Den dagen har jag dock dansuppvisning så det går ju inte.

Jag vill att spelschemat till P&L ska komma så jag slipper våndas mer. Tänk om Mando och Timo spelar samtidigt. Eller Håkan och Sugarplum. Då blir jag inte lycklig.

Jag vill skriva något som betyder något, något som känns, men det kommer jag inte kunna göra så istället tänker jag gå upp och äta frukost och hoppas att en genialisk tanke ska infinna sig i min hjärna.

Enligt aftonbladet ska Coldplay komma till Sverige i höst. FY tusan vad underbart det vore. Men som sagt kom informationen från aftonbladet så det gäller väl bara att vänta och se om det stämmer eller inte.

Igår var det mysdags med Lotten, Linda och Freddis. Fredrika hade hyrt en randomfilm som var grymt bra, Dold Identitet hette den och det går inte att förklara vad den handlade om, men galet bra var den i alla fall. Till den åt vi glass, nån chokladglass och så Carte d'Or vanilj (så sjukt god) och jordgubbar. Mums.

Idag är det studiedaaaaag. Gaaanska najs. Ska nog försöka göra färdigt en APU-uppgift och sen ska jag jobba klockan 4.

För 5 år sedan:

Var jag tolv, hade extremt fula kläder, gick i sexan och hade världens bästa klass där alla senare inte skulle vara lika bra längre.

För 3 år sedan:

Skulle jag precis sluta åttan, lyssnade bara på Robbie Williams och var skitsur för att jag bodde på landet.

För ett år sedan:

Var jag halvemo, hade alltid baggy byxor och hade ganska nyligen varit på min allra första riktiga konsert. Det var också ungefär ett år sedan vi köade till Rix FM festival en hel dag för att se Mika som inte kom och dagen efter för att se Neverstore och höll på att bli dödade. Det var också ungefär då jag såg Neverstore 4 gånger på två månader eller något liknande.

För tre månader sedan:

Var det alla hjärtans dag och jag hade träningsvärk och fick en extrem längtan att gå på Peace & Love eftersom det var då de berättade att Sugarplum, Miss Li och Johnossi ska komma dit.

Igår:

Var vi i Baptistkyrkan på franskan och lagade mat/bakade med de som läser spanska och tyska. Vi misslyckades totalt och det blev inte så gott något av det.

I morgon:

Är det nationellt prov i engelska och So You Think You Can Dance, vilket är det enda måstet i morgon.

Om ett år:

Ser jag troligtvis helt annorlunda ut och ska ta studenten om några veckor så jag är antagligen sönderstressad och har världens beslutsångest.

Stjärnfall, stjärnfallet det är jag och du är himlen jag föll från den dan.

Idag på dansen hade vi en vikarie som såg ut som en hiphop-variant av Ian Watkins. Då blev jag 14 år igen. Det var då jag satt och lyssnade på Last Summer en hel natt, fantiserade om hur det skulle vara att springa på Ian på stan och grät för att det aldrig skulle hända. Jag är glad att jag är 17.

Då var gräsmattan klippt då, eller ja, en del av dem. Det är lite speciellt när man klipper gräs här hemma, man får absolut inte klippa ner de fina blommorna! Så när man har klippt gräset är det alltid små fina fläckar med Gullvivor, Förgätmigej, Hundkex eller vad det nu kan vara. Idag kom till och med min låtsasfarmor ut och sa till mig att jag inte skulle klippa ner blommorna.

Ringde precis till Ticksters support och det hade blivit nåt litet fel så biljetten hade inte skickats, men de kunde se att jag hade betalat och så, så biljetten kommer någon gång innan veckan är slut. Fy tusan vad skönt.

Nu ska jag gå ut och klippa gräs och hoppas på att det inte börjar regna!

Idag är det buffertdag och jag är hemma. Egentligen borde jag nog vara i skolan men jag tänkte att jag kan göra resterna hemma istället för att slippa åka fram och tillbaka.

Varför kan jag inte bara få min Peace & Love-biljett? Jag orkar inte hålla på och ringa och greja, jag vill bara ha den nuuuu!

Jag är sjukt sugen på våfflor.

Idag är det tisdag. Idag har jag fått tillbaka matte-nationella, bakat i en kyrka på franskan, njutit av Svt:s bästa serie någonsin efter Upp Till Kamp och nästan lärt mig Shoreline på gitarr.

En sådär lagom slapp dag.

Hittade det här i Emma "jagharvarldensbastaliv.com" Svenssons blogg, då spred sig en fin känsla i magen.

"Håkan Hellström ringde mig precis.

Och eftersom man genom tiderna blivit utsatt för en del telefonbluffar så är man ju alltid lite misstänksam.. Det måste vara någon som skämtar tänkte jag, precis som den gången någon ringde från "Ulf Lundells band" och ville att jag skulle komma och fota deras spelning samma kväll. Att jag befann mig 50 mil från platsen var inga problem "Livenation skickar en helikopter" sa de.

I alla fall, Håkan ville köpa en bild på sig själv men visste inte riktigt hur man gjorde. Det var den här bilden han hade fastnat för:

Foto: Annika Berglund


Han ville ha den på väggen hemma. Kommer nog bli jättefint!"

Håkan kan sin grej han.

Stockholm i mitt hjärta. Den här helgen har varit fin den. I fredags tog jag, pappa och Miranda en tur till Åkersberga eftersom min låtsasmoster och hennes familj hade en liten inflyttningshappening i deras nya hus. Det låg i ett supermysigt 70-tals område med radhus huller om buller i alla möjliga färger och små små krokiga gator som det inte gick att köra bil på. Det var i alla fall jättemysigt alltihop, massa god mat och sköna människor.

Igår började vi med att gå på min lillasysters "dansuppvisning", det var sista lektionen och familjen fick komma och titta, så gulligt. Efter det åkte vi till glasshuset och käkade massa mumsig glass. Sen kom jag hem och la mig på gården en stund för att sola lite och sen begav jag och Oskar mig till Medis för att gå på Johnossi med Isabelle, Amanda och Romina. Det kändes lite motigt att gå in en mörk och rökig konsertlokal när det var 25 grader varmt och inte ett enda moln ute, men det var det faktiskt värt. De var grymt bra live, även om publiken hade kunnat vara bättre och de hade kunnat spela lite längre. Det som är så roligt är att de är så sjukt bra på det de gör, de har grym talang båda två. John har ett riktigt grymt sound på sin gitarr också, han kör på en akustisk men med massa dist så det blir asballt. De kör riktigt hårt också, de verkligen attackerar instrumenten och det gör det det låter riktigt mäktigt trots att de bara är två stycken. När konserten var slut var klockan ovanligt nog bara typ 6, så vi gick och käkade på Burger King och sen gick vi en LÅNG promenad på Kungsholmen och lite så.

Idag gick jag ner på stan för att uträtta ett lite hemligt ärende, men det sket sig så då promenerade jag runt massa istället, 4 timmar blev det. Stockholm är fint.

JAG SKA PÅ PEACE AND LOVE JAG SKA PÅ PEACE AND LOVE JAG SKA PÅ PEACE AND LOVE!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

LINDA ÄR BÄST <3 Och Magnus är också ganska bra.

Fy tusan vad FEISTY

Ibland gör man rätt, ibland gör man fel, lev med det. Bra sagt Markus.

Konstig dag. Det var som att en mur föll ner och allt vällde fram. Allt blev så intensivt. Jag hade ingen kraft att låtsas att jag är bäst i världen idag.

Sen var jag och dansade och då blev allt bra.

Jag är klar med mitt tal. Fy tusan vad skönt. Nu vill jag bara få det avklarat så fort som möjligt.

Tack Markus, du är bäst.

Dagen fortsatte att vara wonderful i skolan och jag var på toppenhumör, men nu känner jag att kesomackslunchen har brytits ner och jag behöver mat nu. Dock har min mamma fortfarande inte förstått att det inte går att göra falukorv gott, även om man gör en gratäng av det med potatis, wokar den eller äter det tillsammans med marinerade grönsaker. Det är inte gott.

Nu kom Oskar i alla fall in och sa att han skulle baka kladdkaka, och det lät ju inte helt fel om man säger så, så jag ska nog kunna bli mätt ändå hehe.

Jag måste skriva ett tal på 5 minuter idag, och det känns som en riktig pina. Men jag tänker inte låta det förstöra min dag så jag ska låtsas att det kommer bli jätteroligt att skriva det. Jag har börjat med ett nytt sätt att tänka, jag försöker hela tiden lura mig själv att allt är mycket bättre än vad det är. Om någon stirrar låtsas jag att det är för att jag är så jävla snygg, om jag ska ta itu med ett jobbigt skolarbete låtsas jag att det är världens enklaste grej, om jag har varit ute och sprungit och vet att det gick hur dåligt som helst inbillar jag mig att jag var snabbast i världen. Det funkar oroväckande bra. Jag måste vara extremt lättlurad. Men det är jäkligt najs. Jag känner mig BÄST I VÄRLDEN. Så om det kommer lite för självgoda inlägg vet ni vad det beror på.

Fy tusan vad glad jag är idag. Idag spelar ingenting någon roll, den här dagen är bäst!

Lunchen är precis slut och vi fick fetinggod salladsbuffé med keso, fetaost, bönor, fefferoni så jag gjorde kesomackor tihihih. Så sjukt gott.

Namn: Märit. Nej. Lovisa.
Höger- eller vänsterhänt: Höger.
Humör just nu: Sprittig.
Favoritgodis: Såna där sura jordgubbspuffar.
Är det nåt du absolut inte äter: Pennvässare som ser ut som kor.
Kläder just nu: Ljusgrå jeans, Millencolin t-shirt som luktar grill. Hemma-kläder.
Musik just nu: Den låten jag lyssnar på är Hjälp med Markus Krunegård, men annars är det mest Timo, Roenik, Littlemarbles och Florence Valentin som gäller just nu. I morgon är det något annat.
Vad sa du senast: Nånting till Oskar som jag inte kommer ihåg.
Favorit-hangout: Kafé 44 :)
Om du var tvungen att leva i en annan tidsepok, vilken skulle du välja då: 60-talet, no doubt.
Sommarplaner: Peace & Love? HOPPASHOPPASHOPPAS, annars förhoppningsvis Bounce Summer Camp, Skåne, Orust, jobb och bara ligga på bryggan hemma och steka.
Är du bra på matte: Jag var det innan C-kursen.
Fisk eller badkruka: FESK!
Saft eller alkohol: Saft.
Hur många kuddar sover du med: 2.
Favoritväder: Soligt och varmt, inte ett enda moln ska det vara.
Om du var fast på en öde ö, 3 saker att ta med: Nu tänkte jag skriva en båt, men det är så tråkigt så jag är osmart och tar med mig en PSP med roliga spel och massa musik, mat i stora lass och nån fin människa som kan sjunga och spela gitarr för mig.
Spelar du nåt instrument: Ja det gör jag.
Morgon- eller nattmänniska: Natt.
Sparare eller slösare: Slösare.
Vem är viktigast för dig: Jag vet inte. Oskar kanske.
Bästa film: Me and You and Everyone We Know.
Tror på liv på andra planeter: Jaadå.
Älskar du henne/honom fortfarande: Vem jag älskar va?
Har du några homosexuella vänner: Inte vad jag vet i alla fall.
Tror du på mirakel: Njaa, det kan man väl inte påstå.
Tror du på att det är möjligt att vara trogen för alltid: Joovars, går går det väl, men frågan är hur roligt det är.
Ser du dig själv som tolerantt mot andra: Mjaadå, det tror jag.
Ser du på kärleken som ett misstag: Näej då.
Hur många barn vill du ha när du blir stor: Två tror jag, men det är inget jag går och funderar på direkt.
Bio eller promenad: Biooo.
Är du kittlig: Nja, sådär faktiskt.
Snarkar du? Det tror jag inte.
Stjärntecken? FESK!
Rädd för insekter? Bara spindlar, fast jag tränar på det. Det gäller att bita ihop och springa och hämta en sko fort som tusan så att man hinner döda den innan den springer iväg och inte stå och hoppa runt massa som jag gjort hittills ni vet.
Äckligaste insekten: Spindlar, bromsar, gräshoppor (om det räknas)..
Största svaghet: Fint hår.
Det här är jag bra på: ALLT I HELA VÄRLDEN, förutom att plocka ris.
Om du fick välja en superkraft, vad skulle du välja? Men åh, jag har redan alla superkrafter man behöver.
Chips, morötter eller godis? Morötter är nog faktiskt godast egentligen.
Pizza eller hamburgare? Pizza.
Skriver du dagbok? Ja, när det finns något vettigt att skriva.
Har du nån flickvän/pojkvän? Nej, det har jag inte.
Tänker du någonsin tatuera eller pierca dig? Var nånstans? Njaa, det tror jag inte.
Stökigt eller välstädat? (ditt rum, hus, lägenhet m.m.): Stökigt får jag nog säga faktiskt, trots att det låter så mainstream.
Gungar du på stolen? Det händer väl.
Skulle du någonsin få för dig att hoppa bungy-jump? Nej.
Vilken hand håller du gaffeln i? Jag switchar.
Vad hänger på väggarna i ditt rum? Lite hyllor, en Timo-affisch, två Mando-affischer och en affisch med lite blommor och fåglar och fjärilar. Den är fin.
Hur är din drömtjej/kille? Jaa ni, det är ju inte helt fel om han har Joel-hår. Fast brunt. Och så får han gärna ge lika gosiga kramar som Timo. Och så ska han kunna spela något instrument, gärna i ett band.
Vad är du mest rädd för? Att jag ska vakna en morgon och upptäcka att mitt lilla gosedjursfår inte ligger på sängbordet.
Är du rädd för blod? Ja det är jag. I alla fall när man får se när läkaren skär upp någon med en skalpell på TV. Fu tusan.
Saltar du på maten? Ja, när jag vågar. Ibland kan man ju inte för att man gör den som lagat maten ledsen.
Gillar du och sjunga? Ja det gör jag, och jag önskar att jag vore bra på det.
Vilket gymnasieprogram går/gick du och varför? IT-Media, och varför kan jag nog inte svara på faktiskt. Men det är skoj.
Anser du att du är stark? Nej.
Brukar du sola? Jaadå.
Vad gör du om du får hicka? Hickar färdigt.
Har du komplex och för vad? Nja, inte något specifikt sådär, det är väl olika olika dagar.
Röker du? Nej fy tusan.
Snusar du? Nej fy tusan.
Använder du knark? Varje daaaag.
Kaffe, te eller inget? Te.
Har du en besatthet? Det kan du ge dig på att jag har.

Vad tusan gör man?

Den här reklamen är bra den.

Det här inlägget kommer att bli sjukt långt, bara så att ni vet.

I förrgår var det Florence Valentin i Kungsan som gällde. De skulle spela på Vänsterpartiets årliga 1:a maj-firande, så innan de började spela var det en massa tal med hjärntvättade vänstermänniskor, men vi roade oss istället med att sno heliumballonger av en vänstertant och . Florence var jäkligt bra, inte riktigt samma feeling som på 44:an, men sjukt bra ändå! Det blir ju inte så mycket drag på såna där grejer men det gjorde inte så mycket, vi stod längst fram och dansade ändå. Efteråt begav sig de flesta hemåt, men jag, Oskar, Romina och hennes bror fick för oss att gå på nån sosse-grej där Svensk Pop skulle spela, men när vi kom dit var det redan slut, så då åkte vi hem istället.

På fredagen åkte vi till Uppsala vid typ tolv för att kolla när Littlemarbles spelade på något event JC hade. Jag skulle dock gå och jobba så jag hann bara se två låtar, men de är så jävla bra. Jag filmade lite, kanske lägger upp på tuben sen så att ni får se. Anyways, sen var det ju jobb som sagt och jag jobbade till klockan åtta då jag gick några få meter från jobbet till Katalin där Timo Räisänen skulle spela och träffade sällskapet, Linda, Lotten, Oskar och Lottens mamma som agerade eskort eftersom vi är för små yes.

Vi stod nääääära scenen, väldigt nära Timo, men ännu nämre Joel...*dregel dregel* (det visade sig vara väldigt lönsamt, ooohja!) så det var rajtan-tajtans. Allting var bara väldigt perfekt, men precis som det ska vara efter en riktigt bra spelning kommer jag inte ihåg så värst mycket. Eller jo, jag kommer ihåg att Timo är världens charmknutte, att Niels har jäkligt grymma moves, att Hans inte har fullt så grymma moves och att Joel har världens finaste leende, om inte finare. Fy tysan vad bra det var i alla fall. När spelningen var slut ställde sig Timo och Hans och sålde lite grejer, så då passade vi på att kila fram till honom en sväng,. Han måste vara den mysigaste personen som finns, Timo alltså, inte Hans. Vi tänkte ta kort med honom, och innan jag tog mitt kort frågade jag om en kram, och det fick jag med besked. Han ger världens mysigaste kramar, BIG TIME!  Han kramar ashårt och aslänge och riktigt gosar in sig vilket vi tycker om, yes. Och sen när jag skulle ta bilden med honom höll han kvar lika hårt och gosade in sig ännu mer och typ klappade mig på ryggen och var hur mysig som helst. Man blir så kär i honom, det går verkligen inte att undvika. Som sagt, han är mannen. Jag och Lotten gick hem till henne för att sova efteråt och vi var lite uppspelta så det blev inte så mycket sömn, så det var tur för mig att det var jättelugnt på jobbet idag.

Ett bra tecken på att en spelning varit väldigt bra är att är lite melankolisk dagen efter, och det var jag idag kan jag säga. Shit vad jag längtade tillbaka, jag skulle kunna uppleva den där kvällen varje kväll. Fast det är lite konstigt, för dagen efter Håkans spelning som verkligen var insane kände jag i princip ingenting, men nu efter Timos, och jag lyssnar inte ens övermycket på honom, så var jag helt nere.

Här får ni ett litet treat:

TIMO JAG ÄLSKAR DIG

Kommer lite utförligare inlägg i morgon, men jag var bara tvungen att få ut det ur systemet. Han är mannen. Och Joel är MANNEN!

Just nu är jag så lycklig man kan bli, bara så att ni vet.