bananbrasse

Det var en cirkel, men nu har den öppnats. I mitten flyter jaget runt, nära att rinna ut och försvinna i intet. Om cirkeln slöts skulle allt vara bra igen men hakarna har lossnat, ändarna närmar sig varandra men får inget fäste. Just nu är ändarna som längst ifrån varandra och snart är det slut. Snart har allt flutit ut. Kanske hänger några droppar sig kvar men huvudsubstansen kommer att vara förlorad, för gott eller inte är det ingen som vet.

Det finns ingen dold mening med den här texten och det är ingen idé att försöka analysera vad den betyder. Ordbajs och halvsovande illusioner för att fly från medieringen.

Naturkunskap. Kul. Fast jag känner mig bra, jag har faktiskt i princip blivit färdig med en uppgift samma lektion vi fick den, innan deadline dessutom. Bra Lovisa. Det har inte hänt många gånger i år kan jag säga, frågan är om det ens har hänt någon gång. Det är trots att jag sitter med ryggen mot väggen och alltså skulle kunna göra vad jag vill. Kunde stryka tre saker från min att göra-lista idag och det är så fruktansvärt skönt. Den här veckan känns lite mer lovande nu i alla fall.

Idag gjorde jag något så oväntat som att gå till Postmuseum. Lägenheten skulle städas så vi blev lite utkörda. Det blev lite nostalgiskt på muséet, jag har spenderat många av mina lördagar och söndagar där under mina bästa år (4-7?). Det är nämligen så att de har något som heter Lilla Posten där man kunde leka brevbärare och sortera brev och sedan springa runt och dela ut dem. Vi var alltid där i flera timmar och till slut rann svetten om oss. Det var det absolut bästa jag visste när jag var liten, till och med bättre än att åka hiss på Vasamuseet. Jag gick förstås inte dit själv, la familia var med också och vi satt och ritade allihop. De hade såna pennor jag tänkt köpa hur länge som helst men aldrig kommit mig för och jag måste verkligen köpa en, det var fruktansvärt kul. Inte så jag hade tänkt spendera min söndag kanske, men det var mysigt. Det blev en riktig family-weekend, men det var precis vad som behövdes.

Jag åkte till mamma sen vid fem och sen dess har jag pretty much suttit och pluggat hela tiden. Det har gått ganska bra måste jag säga, jag blev i princip färdig med en sak och har inte alls så mycket kvar på identitetskultursmederingsgrejen och det känns galet skönt. Bara religionen sen då, fem sidor till på torsdag, hårt.

Nu ska jag försöka sova, men jag har inte ens varit vaken i tolv timmar så vi får se hur det blir med det.

Just nu försöker jag göra tre saker samtidigt. Lyssna på Amy McDonald, sticka och skriva den troligtvis mest onödiga uppsatsen jag skrivit under alla mina 10 år och en månad i skolan. Fyra sidor om kultur, mediering och identitet=fyra sidor ordbajseri. Jag kör på knepet att få in så många svåra ord jag kan och så hoppas jag på att han går på det. Nu har jag inte så mycket kvar i alla fall, jag ska bara skriva om mediering och så ska jag välja en låt som passar min identitet och förklara varför.

Hur kommer det sig att det är smaken av skumbanan som fortfarande sitter kvar i munnen efter att jag ätit säkert 15 godisar efteråt?

Det blev middag i lagom Larsson-tid idag. Vi blev färdiga för ungefär en halvtimme sedan. Lammgryta och skivad potatis i ugn med mozzarella. När jag blir stor vill jag bli som Anna-Karin. Hon kan göra en lammgryta till något av det godaste jag vet trots att jag inte ens tycker om lamm. Men när det har stått och puttrat i tre timmar så att det faller sönder bara man petar på det går det inte att motstå.

Efter maten kollade vi på introt till Manhattan bara för att det är så snyggt, men pappa ville se en Clint Eastwood-film istället så jag ska se Outsiders (filmen, inte tv-programmet) istället.

Det höll på att spricka. Det var väntat.

Jag och Toda La Familia kom precis hem från ett nattligt upptåg som involverade ficklampor, gigantiska grapefrukts och flamenco. Gissa vad det var om ni kan.

PepppEpppePp på 15 oktober!

 

Victor borde börja dansa showdans, jag också. Han borde inte skaffa helt slätt och glansigt hår med en rund lugg och han borde inte börja använda baggy khakibyor och stor huvtröja. Inte heller borde han börja använda eyeliner. Jag borde definitivt inte klippa en moppfrisyr med rastaflätor och dreads här och var men jag borde ha en vippig svart klänning på nästa bal.

Sånt kan man inse när man ligger och sover.

Hörde precis en Mando-låt jag inte hade hört förut! Jag trodde att jag hade hört alla, men jag hade tagit Chi Ga och Chi för samma låt och bara hört Chi Ga. Så kan det gå. Chi var ett ganska stort snäpp bättre än Chi Ga, jag gillar den starkt!

Återigen, för kanske 1376:e gången har jag insett hur mycket jag älskar Mando. Har lyssnat på Musikjournalen Live igen och det är det bästa radioprogrammet jag någonsin hört. Så fruktansvärt roligt, speciellt CJ.

De fick spela upp varsin låt som betytt mycket för de, och CJ börjar prata jätteseriöst om att den här låten kom från den första skivan han någonsin fick och att han verkligen älskade den. När låten börjar spelas visar det sig vara La de svinge la det rock'n'roll eller vad den heter med Bobbysocks (?), ni vet den där "La det svinge la det rock'n'roll, la det svinge till du mister all kontroll, ah ha ho, hay ho ha! La det svinge la det rock'n'roll!" CJ måste vara den charmigaste personen någonsin.

Egentligen skulle jag vilja citera hela programmet, för precis allting är så perfekt men det orkar varken jag eller ni med. Inte heller kan jag be er lyssna på det eftersom jag inte har någon aning om vad jag hittade det, det bara finns på min dator liksom.

José González ska spela på musikens hus i vår. Vad mysigt det skulle vara.

Ofta de spelar Florence Valentin i Idol.

Jag tror att ödet har spelat mig ett spratt på senaste tiden, eller så försöker det bara styra mig åt rätt håll. Att först locka åt alla riktningar för att sen få allt att vända sig bort. Utom det. Och det är hur det ska bli, det är menat att vara. Kanske är det inte menat att vara, men det är så det ska bli. Det måste bli.

Fredag idag, lördag i morgon, fredag i övermorgon, lördag på lördag, söndag på söndag.

Nu stannade det igen. Min klocka var inte sen att göra narr av mig och illustrera det perfekt. Ska man börja tro på tecken var det där ett väldigt uppenbart sådant.

Medieproduktionen var toppen, mediekommunikationen inte lika toppen. Man blir inte jättepeppad att skriva ett fyra sidor långt arbete om kultur, identitet och mediering när läraren sitter inne på facebook och hotmail.

Eftermiddagen blev också ganska toppen. Sugarplum Fairy hade spelning+singering på Bengans och det var mysigt fint.

Saker och ting börjar röra sig.

Från alla håll, mot alla riktningar.

Naturkunskap är inget höjdarämne.

Svenskan blev extremt chill. Vi skulle ha förberett en påannons till ett tv-program (alltså en sån som hallåorna gör innan program) och jag var ute i ganska så god tid måste jag säga, jag började lite smått igår kväll vid sådär halv tolv, fortsatte på tåget och färdigställde den på lektionen. Lagom. Vi skulle spela in den och alla gjorde sina i lugn och ro. Så i lugn och ro att jag och Linda inte hann göra våra. Inte mig emot, då har jag i alla fall en chans att göra den lite bra kanske.

Nu är det slut på dagen!! Ojoj.

Att skjuta upp saker har som för de flesta andra alltid varit min specialitet, men jag har alltid fått dem gjorda, kanske beror det på prestationsångest. Nuförtiden får jag inte ens den gnagande känslan när det är något som bara ligger och väntar på att bli gjort vilket leder till att jag inte har färdigställt en enda sak sedan innan sommaren. Bra exempel: jag har ännu inte gått och lagt mig trots att mitt mål är att gå och lägga mig innan halv elva, asolut senast prick. Det handlar om självdisciplin. Jag skulle inte bli en bra munk.

Det står en självmordsbenägen katt i fönstret.

När jag har allt i en ask blir jag inte ens frestad att öppna den.

Jag är inte tillräckligt bra på det svenska språket för att ens försöka förklara hur bra Coldplay var.

Nu åker jag till Globen för att se Coldplay.

De blåa lysena är tillbaka, igen. De var här i förrgår också. De vill mig något.

Den här dagen blev lite onödig. Jag hade lätt kunnat hoppa över den och levt gårdagen en gång till, med några små modifieringar. Fast det var kulkul i skolan, inte själva skolan men folket i den. Det var något med vädret, alla var trötta och ingen gjorde något överhuvudtaget men kul hade vi.

På kvällen var det dans och jag kände att jag inte var bra på något sätt och vis. Det var något med vädret. Vi skulle stå på underarmarna och huvudet och det bara funkade inte med handleder som mina.

Efteråt mötte jag lite impulsartat upp mamma och hennes bokklubb på en thairestaurant och åt lite impulsartat kycklingspett med jordnötssås. Fick hur mycket som helst trots att det bara skulle vara en förrätt, det var något med vädret.

Just nu är jag fruktansvärt glad.

Jag kom in på Debaser (dock efter smärre problem som ledde till att jag fick låna Tobias mamma, tacktack för det), jag såg Kalle, jag såg Kristian, jag såg Jonas, jag såg David, jag såg Victor, jag såg Mats, jag såg CJ, jag såg Samuel, jag såg Gustaf, jag kramade Gustaf, jag berättade för Gustaf var toaletten låg, jag såg Sugarplum Fairy, jag köpte skivan, vi pratade jättelänge med Samuel, jag såg CJ göra en lite halvdan piruett.

Jag kramade Victor.

Det var dansdansdans och jag var glad. Tänk om jag inte hade hittat Hedda och Ella och tänk om vakten hade känt igen mig lite bättre och tänk om jag inte ens hade försökt komma in alls.

Den här kvällen blev perfekt på alla sätt och vis.

Jag upptäckte ganska precis att HELP!-lp:n jag har är ett original från 1965 och den fick jag för 95 kronor. Det var ju faktiskt väldigt intressant.

Den här helgen cyklade jag fyra gånger. Inga grenar, inga stenar, ingen krock.

The happening of the year hände i Uppsala igår enligt vissa. Jag är inte en av dem men det var kulkul ändå. Jag satt och lusläste programmet på lunchen och det finns ju faktiskt massa intressanta grejer man borde göra, som att gå och se The Ukulele Orchestra of Great Britain eller prova på att dansa bugg. Jag ångar faktiskt lite att jag inte såg ukuleke-orkestern, bara en ukulele är ju fascinerande nog, tänk då en hel orkester. I alla fall så umgicks jag med Linda och Lisa. Vi fikade på Storken och såg sen Markus Krunegård i Musikens hus. Det var kUl. Ljudet fuckade sig, inte helt otippat, och publiken var tydligen som den är i Japan men han var väldigt bra. Bättre än väntat faktiskt. Tungt. Speciellt Rocken spelar ingen roll länge.

Idag har det bara varit  en riktigt söndag. Vaknade upp hos Linda, åkte hem, gjorde ingenting , åt, gjorde ingenting, städade lite, gjorde ingenting, städade lite mer.

Johnossi. 10 december. Stockholm. Ingen åldersgräns. Tack.

Om exakt en vecka ser jag Coldplay. COLDPLAY.

Om fem dagar ser jag kanske men troligtvis inte Sugarplum Fairy. Kommer antagligen inte in, men står man på gästlistan så gör man!

Hade bara projektarbete i skolan och vi var väl kanske inte hypereffektiva, men vi har en idé och det kommer att bli grymt så småningom. Efter fyra vårrullar till lunch begav jag mig hemåt och sydde klart en...grej jag började på igår, åt chokladmuffins, lagade mat och lite annat smått och gott man kan göra när man kommer hem kvart över ett. Det gick en dokumentär om Beatles på kunskapskanalen så den kollade jag på också. Allt de har åstakommit, det går inte att greppa. Sjukt bra dokumentär.

Kollade på ett avsnitt av Idol 2006 på TV400 på eftermiddagen och såg årets Idol när det gick och vilken extrem skillnad det är på kvaliteten. Det är så mycket bättre nu än då, juryn, de som tävlar, programledaren, allt. Det var verkligen B, eller kanske C förut och nu finns det i alla fall ett litet hopp om att de faktiskt kommer att hitta några riktiga guldkorn som inte bara blir några nästan-one-hit-wonders.

Skolfoto idag. Inte okej. Jag fick sitta. Inte okej. Blodpudding/potatisbullar till lunch. Inte okej. Sugarplum Fairys In Berlin hela dagen. OKEJ.

"Oh I hate it when you go-o, oh I don't know"

Sugarplum Fairys nya skiva överträffar mina förväntningar jag hade efter att ha sett videon till Never thought I'd say that it's allright. Vilket inte är så svårt kanske eftersom mina förväntningar låg på sådär en minus 563, men en väldigt Sugarplummig skiva, catchy och dansig och lättsam, och det är ju det enda man vill ha av dem. ilikeit.

Gå in på Lindas blogg och kolla bilderna i de två senaste inläggen för att se den här dagens biggest moments.

Up-ie-gogogo-times nu känner jag. Happydancing 24/7.

Det är inget annat jag behöver skriva.

Eksjö är party. Det finns FEM mataffärer.

Idag är jag alldeles full av mys. Mysfull. Mysighetsfull. Fredagar är ju alltid lite mysdagar och den här var inget undantag. God mat i skolan, chilliga lektioner, Marabou Amigo på rasten och lite andra små mysiga saker. Skolan börjat faktiskt bli lite småspännande igen. Den är faktiskt ganska mycket spännande. Många saker att hålla koll på. Nästan så att man längtar.

Happydance i badrummet.

Jag har köpt en kofta idag. En kofta som kanske inte ser så mycket ut för världen men som jag själv tycker är värd att dansa en happydance i. Jag känner att den kommer att fullända många outfits.

Den här killen. Vilken kille, vilken pärla, vilket plommon, vilken chokladmuffin.




www.myspace.com/larsmusic




Happyfishhappyfishhappyfishhappybananahappyfish

Chillig dag idag. Hde bara en lektion så jag slutade halv tolv och sedan dess har jag tittat på tv, stickat färdigt en lovikavante, ätit Sombreros, chokladmuffins, glass, äpplen och plommon, bestämt mig för att läsa Fotografisk bild och ångrat mig kanske 50 gånger men nu är det för sent, packat en hel del kuvert och räknat ut att jag borde ha fått 1103 kronor mer i lön den här månaden.

Jag är så glad att Idol har börjat. Det är nog det bästa tidsfördrivet jag vet. Han den där killen som sjöng Dylan, vilken tårframkallande människa. Han var fin.

Glömde nästan dagens bästa! Marabous nya smak Amigo! Mjölkcholklad med krossade majsstrutar, alltså Sombreros. Jag och Linda split the shittade en sån på rasten och hade båda två ett extremt wow-moment. Den var way beyond god. Ät den.

Johnny Cash <3

Den här dagen är en bra dag. Väldigt bra. Sovmorgon till halv ett och sen en rolig samhällskunskapslektion. Vår lärare är så snäll och mysig och samhällskunskap kommer nog att gå från att vara det tråkigaste ämnet till ett av de roligaste. Idol börjar i kväll och det är jag löjligt glad över av någon anledning. Det är soligt och varmt och så härlig luft och så har jag åkt tillbaka till mamma igen. Det har varit så bra att bo hos pappa ett tag, men idag kände jag verkligen att jag bara längtade hit igen till mina cholkladmuffins i frysen och min lp-spelare och Albert Hammond och mina pennor. Mamma gav mig ett litet jobb, så jag kommer inte vara så pank den här månaden som jag trodde och så har det kommit ett nytt avsnitt av Gossip Girl! jag hade en del lösa planer inför helgen men alla de kommer att gå i kras men det gör absolut ingenting för vi ska åka ner till Oskar i Eksjö och handla grejer till hans lägenhet och det ska bli kulkulkul. Ja, många anledningar till att det är en bra dag helt enkelt.

Nu fulländas den av Albert Hammond. Han är helt fantastisk och om två veckor och en dag får jag se hans son.