bananbrasse

Kaffekursen var på Barista-kaféet i Uppsala, I Gallerian där Designtorget och Stuk ligger, och efter en stund av kursen kommer Dogge Doggelito ut från Stuk, det var lite spejsat. Dessutom var det rätt långt efter att de hade stängt.

Jag tror att jag håller på att bli sjuk. I morse rev det oroväckande i halsen och hela dagen har hjärnan känts som en ännu större slemklump en vanligt och tankeverksamheten har inte gått på max. Med Florence Valentin på torsdag, jobb och Timo på fredag och jobb på lördag är det ju inte perfekt tajmat om man säger så. Och så är det ju Valborg i morgon också. Det får bli en lugn dag, det känns mer värt att vara piggis på torsdag och fredag faktiskt.

Det var en väldigt lagom dag i skolan idag. Matte på förmiddagen, och efter rasten kom vi på den briljanta idén att sätta oss ute och räkna, very najs indeed. På eftermiddagen hade vi franska, och efter att läraren inte hade kommit efter fem minuter fick vi en liten förhoppning om att vi inte skulle ha någon lektion, men sen kom Mr. Candray in med en film vi skulle titta på. Ganska chill ändå, och filmen var riktigt bra. Vi skulle ha haft muntligt nationellt prov, så det var ju inte helt fel att slippa det.

Nu är jag ganska nyss hemkommen från en Barista-kurs där jag lärt mig massa grejer om kaffe som kan vara nödvändigt. Visste ni t.ex. att malet kaffe bara håller sig i 10-15 minuter från att man malt det? Eller att man efter att ha malt 400-600 kilo kaffe i sin kvarn måste byta malningsplattor? Eller varför inte att man ska se till att det blir en virvel i mjölken när man skummar den för att få microbubblor som blir krämiga och lätta att jobba med? Och så fick jag göra mitt första hjärta i en latte, mhmm.

Jag har alltid velat ha en hatt. Hattar är Håkan, hattar är Gustaf, hattar är Victor. Hattar är balla.

Nu har jag en hatt.

På en liten liten krok i ett virvlande fiskstim.

Sonntag igen då efter en ganska ohändelserik men jettebraå helg. I fredags var jag och Oskar barnvakt, och vi gjorde det lätt för oss och satte igång Bröderna Lejonhjärta. Grym film det där, "Jag ser ljuset Jonathan, jag ser ljuset!". Lite senare hände något jag längtat efter sen den sjätte mars. Vi bunkrade upp med Ben & Jerryglass, chips och jordnötsringar framför TV:n och väntade på att klockan skulle slå 21.30. Det blev en väldigt bra halvtimme kan jag säga, förutom de sekunderna man såg mig, svettig och med ett blossande ansikte, långt borta i Ochrasy. Jaja, detbjuderjagpå. Den som redigerade ihop det måste varit en väldigt tråkig person dock, de visade bara de kända låtarna, Sheepdog, God Knows, Long Before Rock'n'Roll osv, och de hade klippt bort vissa av de allra mäktigaste bitarna, men men, det var gaaaanska bra ändå.

Igår blev det en fetinglång runda på stan med Oskar, han skulle hitta studentkläder och han hade världens flyt och hittade allt han behövde, men trots det var vi ute i sex timmar. Mina fötter och kän kändes inte helt på topp när vi kom hem. Jag hade några påsar för mycket i händerna också, men har man precis fått lön och studiebidrag så har man.

BRA låt!

Definitivt topp bland topp fem över snyggsste skivomslagen, bara det är en stor andledning att lyssna på skivan

Idag var den varmaste dagen hittills i år. Det var till och med för varmt  för att ha långärmad tröja. Då mår man bra.

Började dagen med ett ergonomiprov som gick fint tror jag, och på eftermiddagen hade vi lite förberedelser inför nationella i engelska på måndag.

Efter skolan gick jag in på Myrorna och hittade en megafin liten väska, visserligen har varenda människa en sån just nu, men jag kunde inte låta bli ändå. Den kostade 25 kronor. Jag gick in en sväng på Vero Moda också och hittade THE klänning. Jag har visserligen sett den förut, men idag provade jag den också och så fort jag fick på mig den var det den och jag mot världen. Jag har aldrig känt en sådan stark feeling till ett plagg förut. Anyways, ordning och reda, pengar på fredag som man brukar säga, så det blev inget köp idag, måste vänta tills i morgon.

Kollade precis på So You Think You Can Dance och åh vad jag älskar det programmet. Alltså Martin och Trinh, shit jag har aldrig sett en sådan sinnesjuk dans förut. Jag bara satt och rös varenda sekund och jag var i chock. Hur kan man koreografera en sådan dans? Och hur kan man utföra den sedan? Sick.

Några killar kom på att de skulle försöka göra världens mest irriterande låt, vad säger ni, lyckades de? Jag diggar opera-rappen och säckpipan måste jag säga.

http://blog.wired.com/music/2008/04/a-scientific-at.html

Jag förstår inte varför myspace måste vara så wannabe facebook? Myspace kom ju tidigare än fejan och de har redan ett oslagbart koncept, så varför måste de fortsätta apa efter en sida som blev ute efter två månader? Nu kommer man kunna lägga upp applikationer på sin myspace sida, en är till exempel en världskarta där man kan visa vilka länder man varit i. Låter det bekant much?

Den 1:a augusti skulle jag inte ha något emot att åka till Karlskoga och se Håkan, Timo, Markus och Plumsen.

Just nu är det bra. Allt är bra. Alla prov och shit är också bra. Det går bra nu som Petter skulle ha sagt. Oskar var snäll och bakade kladdkaka idag, det var också bra. Det enda som inte är bra dock är att han är apbrun och jag fortfarande blek som ett äggskal.

Sitter här på altanen igen och steker lite. Har pluggat lite ergonomi och det har gått lite sisådär. Jag har helt glömt bort hur man gör när man pluggar till prov så det känns som att jag bara läser och läser utan att en enda grej fastnar. Jaja, det brukar lösa sig när man väl sitter där med provet framför sig.

Idag hade vi skriftligt nationellt prov i svenska i 5 timmar, det gick helt ok. Halva klassen gick hem efter två timmar, under den nästföljande timmen droppade nästan alla andra av, och den sista timmen var det bara jag och Lotten kvar, the slow ones. Vi satt konstigt nog bara kvar i 4 timmar dock.

Har fått lite news om sommaren och det verkar väääldigt lovande. Jag kommer troligtvis bara få jobba i två veckor men äsch, det är ju faktiskt skönare att inte göra någonting och lite cash kommer jag ju kunna få ihop i alla fall. Det verkar som att den 13:e juni blir en väldans bra dag också, mer om det någon annan gång.

Sitter förresten och lyssnar på The Last Shadow Puppets (Alex Turner från Arctic Monkeys och hans kompis från The Rascals som jag inte kommer ihåg namnet pås sidoprojekt) debutskiva, väldans bra. Låter som Arctic Monkeys blandat med stråkar à la gamla James Bond-rullar, good stuff.

Seriöst, vad vill de där blåa lamporna?

Det blev så att vi fick sluta tidigare, så sedan halv tre har jag suttit på altanen här hemma och hållt på med skolarbeten, inte helt dumt. Solen lyser som bara den och det blåser knappt heller. Så fort jag blir färdig med den uppgiften jag håller på med nu ska jag ta en liten springtur också, det ska bli riktigt skönt.

Det ligger en ganska oseriös känsla över skolan idag. Röken från branden i fredags hade letat sig in i skolan också, så det luktar en hel del vilket gör att vi måste ha alla fönster vidöppna. Alltså är det extremt kallt överallt och alla sitter med jackor på. Vi har ingen lärare heller, så jag tvivlar på att det är någon som får något vettigt gjort. Vår mentor kom precis in med kladdkaka för att muntra upp oss litegrann, och det fungerade. Den läraren vi ska ha i eftermiddag kom också in en stund och sa något om att han kan ju inte kräva att vi ska jobba i det här, så det verkar ju lovande.

En hel mängd sol, en hel mängd skrik, en hel mängd flyt, en hel mängd stress och en hel mängd Håkan är vad helgen bestått av. Jag stressade mig igenom hela dagen på jobbet i lördags eftersom jag hela tiden hade den här tanken i bakhuvudet att jag inte för något i världen fick missa tåget jag och Lotten skulle åka med. Det gjorde jag inte heller, men eftersom Charlotte inte ville gå av tåget blev vi försenade och fick springa till Fryshuset. Väl där började i alla fall vår flyt. Oskar stod låååångt fram i kön men jag hade hans biljett så vi gled in i kön lite smidigt och gav den till honom och eftersom det inte var någon vakt som såg blev vi liksom kvar där. När vi kom in tog det en stund att lämna grejerna i garderoben och sådär, men till slut kom vi in till själva konsertsalen. Där hade de ställt ett galler cirka 20 meter från scenen som vi hamnade innanför. Ganska precis efter att vi hade satt oss tillrätta stängde de för och inga fler fick komma in. Vi satt mitt framför scenen då, men höll på att bli bortkörda till ena sidan där vi inte skulle ha sett något alls, men vi hade lite mer flyt och kunde sitta kvar. När konserten började berättade Håkan att han skulle köra 22 låtar, inte helt dumt. Han drog i gång med Tro & Tvivel, och jag måste medge att det var lite segt under de första låtarna, det blev aldrig något riktigt drag. När Håkan körde Hurricane blev det andra bullar dock. Jag grät, alla runtomkring grät, Hurricane han själv grät. Det var fint. Det var mer än fint. Då var spelningen igång på riktigt och när alla 22 låtarna var färdigspelade var konserten låmgt ifrån över. Publiken fortsatte sjunga, bandet kastade ut rosor, Håkan tog tacksamt emot det våldsamma jublet och Hurricane vägrade att gå av scenen. Mäktigt var det, minst sagt.

Idag blev det en tur på stan med Lotten och innan vi tog tåget hem blev det Ben & Jerryglass i en busskur. I helgen grillade vi för första gången i år förresten. Nu är det sommar.

Nu har jag tittat på en del av Sugarplum Fairy-DVD:n och jag blir alldeles varm. De hade mig redan i öppningsfrasen "Hej vi heter Sugarplum Fairy och kommer från Borlänge", kort och konscist, och nu har de mig ännu mer. I höst,  då jäklar ska jag också stå där och dansa.

Victor är het med en tamburin. Speciellt i munnen.

Ibland kan man bli väldigt glad av lärarna i min skola. Som när de skickar ut ett mail till alla elever och tackar stort för att vi utrymde lokalerna så fort och smidigt, när de skriver "kram, vemdetnuärfrån" i slutet av uppgifter de lämnar till oss eller när de bestämmer för att baka till oss så att vi kan fika tillsammans för att denne inte har sett oss på så länge.

Den här dagen blev oväntat dramatisk. Alla tvåor skulle ha en temadag om jämställdhet, men 9.30 går brandlarmet och vi tvingas ut på en grusplan bakom skolan i den pinande vinden. Som tur var tog jag mig tiden att sätta på mig jackan och halsduken innan vi skulle gå ut, men dumt nog plockade jag inte med mig väskan för jag antog som man alltid gör att det var en brandövning. När vi kom ut såg vi dock att det kom rök från ett fönster på Friskis & Svettis som ligger vägg-i-vägg med skolan, och inom 5 minuter var brandkåren och polisen där. Det blev en kylig timme på grusplanen innan vi fick reda på att det inte skulle vara några lektioner på resten av dagen och att vi fick gå hem. Om vi hade saker kvar i skolan var vi dock tvungna att vänta tills brandkåren sa att vi kunde gå in, så det blev ytterligare en och en halv kylig timme. När klockan var tolv fick vi äntligen gå in i den rökluktande skolan och hämta våra saker. Då får jag hem till Linda en sväng och åt köttbullsmackor innan jag skulle jobba.

Sitter på multimedian, och vi har ingen lärare så det är lite svårt att hålla fokus. Jag vet inte vad jag ska göra, vi ska hålla på med vårt slutprojekt, men jag har inte bestämt mig helt om vad jag ska göra än, så det gör det ännu svårare att jobba. Jag känner mig så tråkig, det enda jag kan komma på att göra är en hemsida, trots att vi kan göra i princip vad som helst som har med multimedia att göra. Men kreativiten sviker.

Jag sitter och kollar på P3 Live Session just nu, de sänder det live genom web-tv på sr:s hemsida och det gör faktiskt inte så mycket att jag inte är där. Det ser inte alls ut att vara lika mysigt därinne som det var på Mando när publiken satt runt små bord och fikade, nu sitter alla i rader i stället och det ser väldigt omysigt ut. Dessutom var det något dåligt band som tog upp hela första halvan av programmet. Duffy är sjukt bra live dock, och det hade varit roligt att träffa henne, men men, en annan gång. Markus Krunegård är en riktig pärla förresten.

Jag blev på lite bättre humör när jag hade varit och dansat. Läraren berättade äntligen vilken dans vi ska köra på uppvisningen och det kommer bli lite skojigt kan man säga, den är jäkligt dirty. Efter ett tag insåg nog läraren det också för han utbrast: God, I wonder what your parents are gonna think!  Så en del av grejerna kommer han troligtvis ta bort, och det är nog bra det.

På väg till stationen efter dansen hörde jag ett försiktigt "Excuse me" bakom mig och jag vände mig om. Där stog en man i 45-50 års åldern med sorgsna hundögon. Han höll fram sin hand där det låg en 50-lapp och frågade med en ledsen röst: Could you give me 90 crowns so I could go home, please? Det skar i hjärtat när jag klämde fram ett "I don't have any money, sorry" trots att det låg en hundralapp i plånboken. Det är dock ungefär det enda jag äger just nu så det hade liksom inte funkat att ge bort dem. Han såg ännu ledsnare ut när han traskade iväg med sin slitna ryggsäck på sniskan.

Idag åt jag förresten årets första glass. Av någon anledning blir årets första glass alltid en Magnum Mandel.

Den här dagen har varit lite halvcrappy faktiskt. Jag har sovit alldeles för lite hela veckan, och man klarar ju av det i några dagar, men nu börjar det märkas. På svenskan skulle vi bara sitta och läsa massa texter och förbereda oss för de nationella proven, och jag måste komma på ett ämne som 'r intressant att prata om i 5 minuter och har med temat saga & sanning att göra, inte det lättaste. Mitt huvud kändes helt tomt verkligen, eller i alla fall fyllt av tankar på helt fel sak och det gick verkligen inte att koncentrera sig. På eftermiddagen hade vi arbetsmiljöer och säkerhet, och då skulle vi bara plugga till det stora provet vi ska ha om några veckor så det var ju egentligen inte en jobbig lektion alls, men jag kunde verkligen inte koncentrera mig alls då heller och jag kände mig bara allmänt förjävlig. Nu börjar stressen torna upp sig, den lugna starten efter praktiken höll inte i sig speciellt länge och nu är det kört. Jag hade i alla fall något att se fram emot hela dagen, jag var helt inställd på att få åka och se Duffy på P3 Live Session i kväll, och Anna-Karin hade sagt att hon kunde ordna biljetter, med väldigt stor sannolikhet i alla fall. Så ringde hon någon gång på eftermiddagen och berättade att hon inte kunde ordna några biljetter eftersom det tydligen var ett enormt tryck och det redan var helt knökfullt så det blir ingen Duffy för mig. Jag ville verkligen se henne.

Vår studievägledare kom in en sväng på lektionen också och berättade att man i trean kan få åka till John Bauergymnasiet i Spanien och göra sin praktik där i 6 veckor. Allting lät helt underbart, man skulle få läsa spanska varje förmiddag och sedan jobba med ett projekt inom media på eftermiddagen, och så skulle man bo på ett "campus" tillsammans med 27 andra elever från olika John Bauer-skolor i Sverige.  Det lät verkligen hur roligt som helst och jag var helt inställd på att åka tills SYV:en berättade att man måste ha fyllt 18 innan avresedagen för att få åka, och självklart kommer inte jag hinna göra det. Jag fyller den 20:e mars och den sista perioden man kan åka börjar den 16:e. Jävla skit.

När jag kom hem och gick och hämtade posten fick jag i alla fall en glad överraskning. För kanske två veckor sedan beställde jag en Live-DVD med Sugarplum Fairy och deras första skiva. I torsdags fick jag skivan, men DVD:n kom inte, och det stod att den var slut i lagret och skulle komma efter en till fyra veckor, och jag räknade med att den skulle komma efter fyra, eller ännu mer till och med, men när jag grävde i brevlådan låg den där. Så jag vet vad jag ska göra i kväll.

Idag längtar jag till de dagar då man vaknar av att solen tittar in på en genom fönstret. Då man kan ligga och dra sig hur länge man vill men ändå går upp klockan åtta för att man vill njuta av solens värmande strålar. Sådana dagar då de enda kläderna man känner för att dra på sig är linne och shorts och man har bikinin på sig under kläderna hela dagen. När man kan sitta på verandan och äta frukost och solen skiner en rätt i ansiktet. När man inte har några andra måsten än att ta vara på den molnfria himlen och det inte finns något annat att göra än att lägga sig på bryggan med en bra bok. Då vattnet har den där perfekta temperaturen så att man kan ligga på en luftmadrass i timmar och tänka på livet. Då mamma gör egen jordgubbskräm till lunch och på eftermiddagen kommer ned till bryggan med hemgjord flädersaft, bullar och Ballerinakex som smälter i solen.

Igår hade jag velat vara på Hovet och sett Backstreet Boys. Jag har inte lyssnat på de på säkert 10 år och det är ju just därför jag hade velat vara där. Tänk vilken nostalgichock det hade blivit, det hade känts som att man var sju år igen och till slut fick se sina största idoler och man hade kunnat skrika och dansa som en tok utan att behöva skämmas eftersom alla troligtvis var där av samma anledning.

En annan gång.

Vad tycker ni förresten om den här klänningen? 198 kronor, ska jag köpa?

Ja jag säger då det.

Eftersom Oskar nyligen köpt Ode to Ochrasy och the Kooks första skiva på vinyl bestämde vi oss för att plocka fram LP-spelaren i morse. Det var najs. Ochrasy på LP säger jag bara, mhmm! Det blev ett riktigt schysst rasp på Björns röst och det lät helt perfekt. Pappa kom på att vi har en massa vinylskivor i garderoben så efter närmare en timmes rotande i vår inte helt städade garderob hittade vi en hel del godingar, bland annat Sgt. Peppers Lonely Hearts Club och Abbey Road med Beatles, en Big Hits-skiva med Rolling Stones, en Best of Jimi Hendrix och en hel del annat. Pappa visade också en skiva som hade varit hans favorit när han var ung, Country Joe and the Fish hette bandet och den var grymt bra. Men jag kan bara konstatera en sak, Stones ska höras på vinyl. Beatles också för den delen. Det var bara perfekt, soundet är så mycket schysstare än på CD, det är mycket mjukare och man hör att det är så det är meningen att det ska låta.

På kvällen blev det bio, Shine a Light. Den var bra kan man lugnt säga. Man hör alltid alla prata om att de har blivit så dåliga live och att de inte ens kan spela längre, men det såg i alla fall inte jag skymten av. Deras energinivå är minst lika hög som när de var 25, Mick Jaggers moves var snyggare än någonsin och allt fulländades av de underbara intervjuerna mellan låtarna från när de var unga. Jag förundras verkligen hur de orkar hålla uppe den här nivån trots att de är 65 år och dessutom har utsatt sig själva för extremt drogmissbruk, har totalt kört ut sig själva på scenen om och om igen och massa andra saker man inte ens vill veta. Fast på 60-talet var de förstås riktiga godingar, och det kan man se här:



Jag fick reda på att Duffy ska vara med i P3 Live Session på onsdag, hennes första Sverigespelning någonsin, så jag bestämde mig för att ta ett litet snack med Anna-Karin och hon ska försöka ordna biljetter till oss, det vore sååå roligt!

Igår blev det alltså Moderna Muséet och Andy Warhol utställningen med Oskar, och jag är så glad att vi kom iväg till slut. Jag var helt tagen, jag älskar hans grejer! Han har gjort några tavlor, närmare bestämt tio stycken, på Mick Jagger som var helt  underbara. Jag skulle kunna ha stått och tittat på de hela dagen om inte Oskar hade varit tvungen att gå. Han skulle se Shine a Light (Rolling Stones-filmen) och den hade varit hur bra som helst tydligen, så jag är grymt sugen på att gå och se den i kväll, får se hur det blir.

Vad sägs om den här?



Eller kanske den här:

Helg igen och det är sköööönt. Inte för att veckan har varit painig alls, men skönt är det ändå. Efter att jag hade en lite smått kaotisk förmiddag igår på multimedian, jag var på världens konstigaste humör och satt och skrattade för mig själv ena sekunden och var helt tårögd den andra, mestadels för att jag lyssnade på någon fin låt, kändes det bättre efter att jag ätit 8 pannkakor med sylt och grädde på lunchen, gott värre. På eftermiddagen var det engelska med muntligt nationellt prov och jag hade turen att få vara med Linda. Vi skulle bara sitta och diskutera med varandra och det gick fint. När vi skulle gå ut ur rummet tyckte jag mig se att läraren satte ett kryss i MVG-rutan.

Jag ska alldeles strax kila ner på stan och lämna tillbaka en jacka, och blir det nog en sväng ner på söder innan jag far till Moderna Muséet och går på Andy Warhol-utställningen.

De vinglande blå lysena är tillbaka.

You're killing me softly.

Läskigt, helt plötsligt hörde jag Lindas och Lottens röster från min väska, och så rotade jag lite och kom fram till att det var från min kamera. När jag tog upp den var en av klippen från när vi filmade i söndags igång, men luckan var fördragen för linsen och det betyder att kameran är avstängs. Freaky.

Nu var alltså den stora dagen över, filmen visades och det var inte sämre kvalitet på den än på någon annan så det var riktigt nice. Dock blev det inget pris, men en nominering för bästa idé och en för bästa kvinnliga huvudroll lyckades vi erövra i all fall..

Och här är den omtalade filmen:

Åh vilken underbar dag (digiloo digiley alla tittar på mig). Vi hade svenska på förmiddagen, riktigt chill med bara lite info om nationella provet, och arbetsmiljöer och säkerhet där man bara behövde vara kvar om man inte hade gjort färdigt praktikuppgiften, så då for jag och Linda hem till Lotten och så åt vi köttbullar och makaroner och bullar. Lotten gör världens godaste bullar, no doubt about it. Sen var det dans, och jag somnade inte men tiden gick snabbt ändå och nu är det inte långt kvar till the happening of the year, kortfilmsfestivalen! Jag är sjukt taggad, till skillnad från förra året då vi hade gjort en riktigt pinsamt dålig film, och jag dessutom hade gått med på att vara med i något slags "spex" som intro till hela festivalen. Nu är jag istället faktiskt stolt över filmen vi lyckats göra, och jag hoppas verkligen verkligen verkligen att inte den har så dålig kvalitet att det inte går att visa den på bioduken, det finns en viss risk.

Första dagen i skolan på 7 veckor idag då, det var lite konstigt. Dagen började med några små överraskningar, bland annat att vår rektor vi haft i kanske två månader har slutat, så nu blir vi utan igen, fast det betyder också att vi får tillbaka vår gamla svenskalärare som är hur bra som helst, verkligen.  En annan överraskning, av den bättre sorten är att vi har buffertdag i morgon, vilket är lika med ledighet, så skönt! Och den tredje överraskningen var ett oförberett prov i mediekommunikation, fast det var inte så hemskt faktiskt, det var inte svårt egentligen men man var bara tvungen att skriva väldigt mycket.

På eftermiddagen blev det en chill medieproduktionslektion eftersom vi bara skulle göra våra affischer till kortfilmsfestivalen, och jag måste säga att jag är lite nöjd med våran. När vi skulle skriva ut den råkade det bli lite för många, så nu är det verkligen ingen risk att man missar dem kan man lugnt säga. Vi körde vårt vanliga race idag också, vi var kvar i skolan längst av alla, till kvart i fem fastän alla slutar halv fyra. Men är det första skoldagen så är det.

När jag kom in till stan sen var det rätt länge tills mitt tåg skulle gå, så jag hade bestämt mig för att sätta mig på biblioteket och plugga. Väl där tänkte jag att jag kunde ta en liten sväng in till konst- och musikrummet innan jag satte igång, men jag liksom fastnade därinne. Där ska jag definitivt hänga mer, helt fullt av braiga böcker om musik, film, foto och konst, massa noter man kan låna hem och de senaste numrena av alla bra musiktidningar, så där skulle jag väldigt lätt kunna spendera en hel dag kan jag säga. Så något pluggande blev det inte, istället fick jag rusa därifrån, mitt i en superbra intervju med Keith Richards för att inte missa tåget.

Idag har jag Lotten och Linda spenderat hela dagen med att göra vår kortfilm som det visade sig vara BIG deadline på i morgon klockan nio. Vi hade ingenting, vi hade inte spelat in en enda scen, manuset var inte färdigt och vi hade inte ens en filmkamera. Men en film blev det, och den ska ni få se någon gång efter att vi haft vår omtalade kortfilmsfestival. Haha, det blir ju roligt btw, vår film som är inspelad med en digital kompaktkamera ska projiceras på en bioduk i en riktig biosalong. DET BLIR NAJS.

Vi hade lite konstiga saker för oss när vi spelade in filmen, ni kommer förstå när ni ser den, så man kan säga att vi blev rejält uttittade, men fy tusan vad roligt vi hade.

Tänkte komma med lite tips på bra musik ni borde kolla upp, fast ni har säkert redan hört talas om dem, men ändå!

Twinflower Band, Mando - Björns systers band som spelar folkinspirerad pop med lite country och soul inblandat, jättemysiga låtar med väldigt fint pianokomp. Än så länge finns det bara tre låtar men en skiva är på väg, som dessutom är producerad av Björn hansjälv. Han hjälper också till och spelar lite gitarr och körar, och C-J spelar bas. www.myspace.com/twinflowerband

The Tallest Man on Earth - Bob Dylan från Dalarna helt enkelt.
www.myspace.com/thetallestmanonearth

Napoleon - En gammal klasskompis brorsas tiomannaband som gör någon slags storbandspop och som efter många års kämpande har börjat spelats lite smått på radio och MTV. Vem hade kunnat tro det när jag i sjuan-åttan någonting köpte deras demo för 20 kronor av han i min klass.
www.myspace.com/napoleonmusik

Littlemarbles - Miss Lis förband på Katalin. Enormt sköna 17-åriga tjejer med en helt egen stil. Började spela i tunnelbanan och upptäcktes där av Miss Li. Jag läste precis någon intervju om dem i någon lokaltidning från förra året och där hade de fått frågan om vilken artist de helst skulle spela med, och då hade de svarat Miss Li. Tyvärr har de bara lagt upp två låtar på myspace än, men det kommer högst troligen fler!
www.myspace.com/littlemarbles

Ni vet den där killen jag pratade om igår som jag sa var typ den snyggaste någonsin? Vi pratade om honom idag på jobbet och det visade sig att jag mycket väl vem han är, mycket väl. Och det är helt sjukt hur allt hänger ihop.

Jag spillde kokande vatten på tån idag på jobbet. Det gör ont.

Det var så irriterande idag, jag såg en kille med en av de snyggaste väskorna jag någonsin sett, en med Stones tunga på, men han var alldeles för långt bort för att jag skulle kunna fråga honom vart han hade köpt den. Det skulle ha känts lite dumt att springa fram till honom och sedan helt andfått fråga var väskan kom ifrån.

En annan irriterande sak är att vi precis har haft en utställning på cafét med tavlor av en kille som heter Johan någonting. Tavlorna var skitsnygga, verkligen, men jag har aldrig träffat han som gjort dem. Och så idag när jag jobbade såg jag en urklippt artikel om honom från en tidning, med en bild på honom själv. Han var nog den snyggaste människan jag någonsin sett. Men jag fick bara prata med honom i telefon.

Nu är alltså praktiken över, och det känns ju lite konstigt. Det blev lite mer fika på eftermiddagen, Isaac ville också bjuda på lite kakor. Jag fick en plånbok och ett par örhängen av Berith också, hon är snäll hon. När jag skulle gå hem blev det kramkalas, och mesig som jag är fick jag kämpa för att inte börja gråta. Jag fick i alla fall en stående inbjudan till klockan tre-fikat av allesammans, och det säger man ju inte nej till.  Dessutom måste jag komma tillbaka för att lämna min nyckel jag helt glömde bort att lämna idag, och sen ska jag hämta en flyer som jag gjorde när den är färdigtryckt så att jag kan ha den som ett litet arbetsprov så det känns bra.

Det finns ingenting som får mig att vurma lika mycket som när en kille ser sliten och ledsen ut. De får en speciell glanshet eller kanske snarare matthet i blicken som får mig att falla som ett träd en bäver gnagit på. Jag vet inte om det är för att jag känner någon slags instinkt att jag måste hjälpa till eller om det är för att det är lite ovanligt att en kille visar sig sårbar, men sött som socker är det i alla fall.

Nu är alla borta på lunch så jag passar på att surfa lite. Vi hade lite avskedsfika för mig på förmiddagen och då fick jag ett sånt där kuvert med biocheckar ni vet. Jag tänkte att det skulle vara en eller möjligtvis två, men när jag öppnade och kollade sen var det FYRA! Och jag har redan tre sedan tidigare så nu blir det biobiobio :D Ikväll och i morgon ska jag jobba, och sen kanske jag träffar Linda, Lotten och Freddis i morgon, vi får se hur det blir.

Jag har förresten inte sett min postmanguy på hur länge som helst nu, så nu hoppas jag på att han kikar in idag, fast det tror jag egentligen inte.

I morgon var det då den sista dagen på praktiken. Först längtade jag mig tokig till den dagen, sedan fasades jag inför den, men nu känns det helt ok. Jag är så inställd på att gå till skolan på måndag, så det känns inte så farligt. Jag käkade lunch med min kära kollega Berith idag, och det var himlans mysigt. I morgon blir det lite avslutningsfika på förmiddagen, och sen ska jag och min handledare på något sätt få ihop en flyer, får se hur det går. Jag ska ju få lite omdömen och så också i morgon, det blir ju lite småläskigt.

Så här ser förresten de skorna jag babblade om igår ut:



Fast det är en väldigt knasig bild, man ser ju en bit av kardborren, och det ska man ju inte göra. Jaja, jag kommer med största sannolikhet inte att köpa de eftersom jag inte ens vet exakt vad jag tycker om dem, men de har liksom fastnat i den kärleksfulla delen av hjärnan av någon anledning.

Idag var det Florence Valentin som spelades flitigast i mp3-spelaren, och jag vill se de igen! De ska faktiskt spela i Uppsala, men det är den 11:e juni, och det datumet är ju lite special! Så vi får se hur det blir.

Sorry för mitt ordbajsande i det förra inlägget, jag satt själv på jobbet och var sällskapssjuk eller nåt. Den här dagen har varit ungefär som alla andra dagar. På lunchen gick jag och provade massamassa skor på Skopunkten och jag fastnade för ett visst par som jag egentligen inte alls vet om jag tycker är fina eller inte, och jag kommer aldrig någonsin kunna gå i dem, men jag fick ett ha-begär som sitter i fortfarande.

Jag har en ny kärlek förresten, Duffy. Hon gör 60-talssoul, som visserligen är väldigt hajpat just nu, men väldans bra ändå. Ni har säkert hört hennes låt Mercy på radion, hon är i alla fall riktigt riktigt bra. Och Konk, briljiant.

Det är på kvällen precis innan jag somnar jag är smartast. Det är då jag kommer på smarta formuleringar till arbeten jag håller på med, lösningar till de jobbiga mattetalen, klatschiga textrader till låtar och fina melodier. Men eftersom jag ligger där och håller på att somna kan jag aldrig ta vara på det och när jag sedan vaknar på morgonen är allt som bortblåst. Det enda som finns kvar av den föregående kvällens storhet är en diffus dimma. Allt är kanske bara inbillning. Eller så överskattar jag mig själv, och kommer egentligen bara på textrader i stil med "Oh baby, I love you" fast tror att de är fantastiska. jaja, ibland ska man väl få känna sig lite smart. Ja, sådär då, det var dagens frågeställning.

Det som kommer spelas i min mp3-spelare idag förresten är The Kooks nya skivka Konk. Bara namnet säger väl allt.

Blogg körde en bdb och försvann, men nu så! Idag var det praktik som vanligt, och det märks att alla har insett att det bara är några dagar kvar nu, de drar och sliter i mig och vill att jag ska göra alla möjliga halvtråkiga saker. Idag gick jag ut och sprang för första gången i år, man får ju passa på när det är sådant här väder liksom. Det gick sådär, men det kanske inte är så konstigt när man inte sprungit på ett halvår. Jaja, sedan kände jag att min förbränning gick på högvarv, så då tyckte jag att jag kunde få äta lite kladdkaka med glass B-).

För några dagar sedan insåg jag att jag inte vill ha den skinnjacka jag köpt utan en annan, så nu har jag två. Fast jag ska lämna tillbaka den ena förstås, det var öppet köp i 30 dagar och jag var så klok att jag faktiskt behöll kvittot och prislappen. Men om någon är intresserad av att köpa en helt oanvänd skinnjacka i storlek 36 för typ 400 så är det bara att hojta!