Har du hört vad killen e cp
Peace & Love var askul. Jag tänker berätta om allt för jag har tråkigt så håll i er.
På onsdagen lämnade vi Uppsala på ett överfullt tåg där vi slog oss ned på en golfbag. När vi anlände till Borlänge blev vi ståendes i två oändliga köer innan vi kunde slå upp tälten. Tältet blev snyggt. Bildbevis:
Sedan åkte vi till Donken i Kupolen och käkade äcklig hamburgare och handlade kex oxh äpplen och sedan blev det lite trevligt på campingen. Träffade massa gött folk och hade det kanonkul.
Sov ingenting på natten i princip men var pigg ändå på torsdagen, första festivaldagen. Alltihop drogs igång med en signering med Mando Diao och det var ju trevligt förstås. Gustaf var konstig och såg ut som ett psycho när jag hade kramat honom och Björn tyckte det var en bra idé när jag sa att de skulle börja spela Tony Zoulias live igen. Sen var det Markus Krunegård! Skitbra förstås. Efter det var det Miss Li, också skitbra förstås. Sen kommer jag inte ihåg vad som hände men senare på kvällen var det Mando. Det var intensivt och jag kommer egentligen inte ihåg någonting, det var över så sjukt fort. Men bra var det förstås. För bra. Efter det var jag ganska utpumpad och överkörd så det blev sängen och det var nog det skönaste någonsin. Joo! Innan Mando såg jag ju Timo! Han var sjukt bra! Inte Katalin-kvalitet, men det var ju inte väntat heller.
Fredagen blev asbra, jag trodde inte att det skulle vara några bra spelningar alls men det visade sig vara helt fel. Det började med Timo på P3 Sommarsession klockan 12 med en signering efter, fast Timo var trött och tråkig och det var synd. Hans var söt dock. Sen var det P3 Sommarsession med Miss Li och efter det hittade vi Little Marbles som satt och spelade på en trottoarkant. Bra det med. Och ojojoj, sedan var det Kristian Anttila och det var definitivt den mest positiva överraskningen, så galet bra! Han var helt vild, han rörde sig snyggare än någon annan på scenen. Utom Mick Jagger. Stagedivade gjorde han också och fick sina kläder avslitna. Han har alltid på sig de kläderna, alltid. Synd om honom. Direkt efter spelningen var det signering med honom och då snodde han tillbaka sin jacka. Tur. Han är en konstig människa men jäkligt ball. Såg honom flera gånger på festivalområdet senare och han var lika konstig varje gång. På kvällen såg jag Thåström som var bra, en stund av Billie the Vision and the Dancers som var bra, Millencolin som var bättre än jag trodde. Riktigt bra faktiskt, det var kul att äntligen få se dem, och jag kan ju faktiskt de flesta låtarna. Vi stod och skrattade lite åt Kent innan vi gick satt och lyssnade lite på Looptroop Rockers som faktiskt var ganska bra på något sätt.
Lördagen då, sista dagen. Frukost på Donken med en betydligt godare hamburgare. På eftermiddagen spelningar med The Lance som var galet bra och Jive som också var riktigt sköna. Det regnade men sprack upp precis innan Sugarplum Fairy skulle spela. Deras spelning var sjukt rolig, det var riktigt skön stämning i publiken, inte alls mycket tryck och bara skoj. De var braaaa. Victor lekte Mick Jagger, men varför inte liksom, han ser ju ändå ut som honom. De tror att de är bäst och snyggast i världen och jag går på det i alla fall. Victor. Sedan var det Adam Tensta och jag och Hedda röjde som tusan. Sjukt mycket drag och sjukt roligt med jag har ingen aning om vad vi gjorde där egentligen. Efter det var det Johnossi och där var det ännu mer drag, alldeles för mycket. Sådär att man tror att man ska dö. Backade lite och det blev bra. Verkligen. Sista spelningen stod Håkan Hellström för. Fintfintfint. Fast det var tråkigt att han körde samma mellansnack som på Grönan, det kändes lite fejk på något sätt. Hurricane var på topp och pratade och grejer! Jag visste inte att han kunde det, det var kul.
Missade The Pigeon Detectives, The Wombats och Little Marbles och det sög för jag hade kunnat se dem egentligen, de krockade inte med något.
Det var allt.
På onsdagen lämnade vi Uppsala på ett överfullt tåg där vi slog oss ned på en golfbag. När vi anlände till Borlänge blev vi ståendes i två oändliga köer innan vi kunde slå upp tälten. Tältet blev snyggt. Bildbevis:
Sedan åkte vi till Donken i Kupolen och käkade äcklig hamburgare och handlade kex oxh äpplen och sedan blev det lite trevligt på campingen. Träffade massa gött folk och hade det kanonkul.
Sov ingenting på natten i princip men var pigg ändå på torsdagen, första festivaldagen. Alltihop drogs igång med en signering med Mando Diao och det var ju trevligt förstås. Gustaf var konstig och såg ut som ett psycho när jag hade kramat honom och Björn tyckte det var en bra idé när jag sa att de skulle börja spela Tony Zoulias live igen. Sen var det Markus Krunegård! Skitbra förstås. Efter det var det Miss Li, också skitbra förstås. Sen kommer jag inte ihåg vad som hände men senare på kvällen var det Mando. Det var intensivt och jag kommer egentligen inte ihåg någonting, det var över så sjukt fort. Men bra var det förstås. För bra. Efter det var jag ganska utpumpad och överkörd så det blev sängen och det var nog det skönaste någonsin. Joo! Innan Mando såg jag ju Timo! Han var sjukt bra! Inte Katalin-kvalitet, men det var ju inte väntat heller.
Fredagen blev asbra, jag trodde inte att det skulle vara några bra spelningar alls men det visade sig vara helt fel. Det började med Timo på P3 Sommarsession klockan 12 med en signering efter, fast Timo var trött och tråkig och det var synd. Hans var söt dock. Sen var det P3 Sommarsession med Miss Li och efter det hittade vi Little Marbles som satt och spelade på en trottoarkant. Bra det med. Och ojojoj, sedan var det Kristian Anttila och det var definitivt den mest positiva överraskningen, så galet bra! Han var helt vild, han rörde sig snyggare än någon annan på scenen. Utom Mick Jagger. Stagedivade gjorde han också och fick sina kläder avslitna. Han har alltid på sig de kläderna, alltid. Synd om honom. Direkt efter spelningen var det signering med honom och då snodde han tillbaka sin jacka. Tur. Han är en konstig människa men jäkligt ball. Såg honom flera gånger på festivalområdet senare och han var lika konstig varje gång. På kvällen såg jag Thåström som var bra, en stund av Billie the Vision and the Dancers som var bra, Millencolin som var bättre än jag trodde. Riktigt bra faktiskt, det var kul att äntligen få se dem, och jag kan ju faktiskt de flesta låtarna. Vi stod och skrattade lite åt Kent innan vi gick satt och lyssnade lite på Looptroop Rockers som faktiskt var ganska bra på något sätt.
Lördagen då, sista dagen. Frukost på Donken med en betydligt godare hamburgare. På eftermiddagen spelningar med The Lance som var galet bra och Jive som också var riktigt sköna. Det regnade men sprack upp precis innan Sugarplum Fairy skulle spela. Deras spelning var sjukt rolig, det var riktigt skön stämning i publiken, inte alls mycket tryck och bara skoj. De var braaaa. Victor lekte Mick Jagger, men varför inte liksom, han ser ju ändå ut som honom. De tror att de är bäst och snyggast i världen och jag går på det i alla fall. Victor. Sedan var det Adam Tensta och jag och Hedda röjde som tusan. Sjukt mycket drag och sjukt roligt med jag har ingen aning om vad vi gjorde där egentligen. Efter det var det Johnossi och där var det ännu mer drag, alldeles för mycket. Sådär att man tror att man ska dö. Backade lite och det blev bra. Verkligen. Sista spelningen stod Håkan Hellström för. Fintfintfint. Fast det var tråkigt att han körde samma mellansnack som på Grönan, det kändes lite fejk på något sätt. Hurricane var på topp och pratade och grejer! Jag visste inte att han kunde det, det var kul.
Missade The Pigeon Detectives, The Wombats och Little Marbles och det sög för jag hade kunnat se dem egentligen, de krockade inte med något.
Det var allt.
Kommentarer
Trackback
